”Hade man inte varit på Plaza Gomila så hade man inte varit på Mallorca.”

Inger Ballinas kom till Palma första gången 1964, och blev kvar. Mallorcaliv träffar henne på Joe’s hotel på legendariska Plaza Gomila och tar del av såväl minnen som tankar om torgets framtid.

Text: Karolina Kallentoft
Foto: Pär Olsson

Camper, det välkända skoföretaget från Inca, har under de senaste decennierna låtit bygga designhotell i centrala Barcelona och Berlin. I Barcelona etablerade de sig i Raval just när det nya museet för samtida konst hade slagit upp sina portar, i en tid då gränderna ännu var så nedgångna att turister knappt vågade sig dit. Där lät Casa Camper uppföra ett färgstarkt hotell med en enstjärnig och lika färgstark asiatisk restaurang. Nu återvänder Camper till Mallorca för att väcka liv i Plaza Gomila. Runt det legendariska torget uppförs eller totalrenoveras hela sju byggnader i starka monokromer.

I hela El Terreno och närliggande Son Armadans ses flera andra pågående byggprojekt. Men den svarta juvelen på Plaza Gomila står fortfarande orörd, nattklubben Tito’s som slog igen förra året. Då skrev tidningarna att Camper skulle köpa Tito’s och omvandla den till lyxlägenheter. Men nu sägs det att Tito’s istället köpts av Grupo de Empresas Matutes (GEM) som driver flera välkända diskotek samt Palladium hotel group med hotell på Ibiza och övriga Spanien och världen. Entrén mot Plaza Gomila kommer att öppnas som på den gamla goda tiden när världskändisar festade på Tito’s och gäster i långklänning och stiliga kostymer släpptes av i limousine. Men även hissen från paseo Marítimo kommer finnas kvar, och trappan mellan de två entréerna kommer att öppnas på nytt.

Dessa planer vill varken Camper eller GEM låta sig intervjuas om, vilket lämnar öppet för Mallorcaliv att fråga runt i området och även spekulera en aning kring.

Nyöppnade Joe’s hotel ligger granne både med den numera svartmålade fasaden som en gång var Tito’s entré, och Campers gröna hus som håller på att färdigställas. Joe’s ägare Jaqueline är den som delar med sig av planerna kring Tito’s, och hon berättar även att det i det gröna Camper-huset kommer att öppna en lyxrestaurang med en välkänd stjärnkock. Kan man då tänka sig att Tito’s kommer att nyöppna under nytt namn men med en hejdundrande nyårsfest eller kanske sommarfest lagom till 100-årsjubileumet 2023? Och att lyxrestaurangen kommer ha samma asiatiska fusionskök som Casa Campers stjärnrestaurang i Barcelona?

Det är när Mallorcaliv stämt träff med Inger Ballinas som vi råkar få en pratstund med Jaqueline. Hon är läkaren från Havanna som köpte den nedgångna hörnbyggnaden på Plaza Gomila redan för 11 år sedan. Till slut tyckte hon att det var dags att öppna ett hotell på platsen, och i februari i år invigdes det. Jaqueline är den som berättar för Mallorcaliv om vad hon hört om sina nya grannar, och säger också att hon kommer bättra på hotellets stora uteservering med växter och annat fint för att matcha lyxrestaurangen som snart kommer att öppna. Hon avslöjar också att hon länge försökt köpa det mallorkinskt klassiska men bedagade huset på andra sidan gränden där restaurang El Patio en gång låg. Men att ägarna vägrar sälja, trots husets skick, så som det ofta är på Mallorca.

På Joe’s hotel träffar vi även Doris som jobbar i receptionen. Hon berättar på flytande svenska att hotellet tagit sitt namn efter baren som låg här under Plaza Gomilas storhetstid: Bar Joe’s. Sedan visar hon oss de svartvita fotografierna från den tidens neonskyltar, med dansklubben El Barco i blickfånget.

Där spelade min blivande make Paco Ballinas i bandet Los Massot, säger Inger. Han flyttade hit till Palma från Mexiko samma år som jag.

Och nu börjar Inger berätta sin och Plaza Gomilas historia.

– På den tiden var Plaza Gomila fullt av barer och restauranger med stora uteserveringar. Förutom Bar Joe’s, El Barco och Tito’s låg här också Monaco där vi tog en kaffe efter lunchen för att bestämma inför kvällen. Bredvid Monaco låg en pianobar.

Hon fortsätter:

– Då var plaza Gomila mobiltelefonen, det var här man träffades redan vid lunch. Sedan var torget fullt resten av kvällen, och så var det varje kväll i alla år. Där satt man och tittade på de uppklädda människorna som skulle till Tito’s. Torget var känt i hela Europa, hade man inte varit på Plaza Gomila så hade man inte varit på Mallorca. Senare kom hela lass med turistbussar och släppte av folk här.

På både Tito’s och Barbarela längre ner på nuvarande avenida Juan Miró uppträdde världsartister.

– Bland annat lyssnade jag på Ray Charles på Barbarela och jag var så imponerad, minns jag.

Inger Ballinas kom till Mallorca och Plaza Gomila första gången 1964, och hon flyttade hit för gott fyra år senare. Ett tag bodde hon bara tiotalet meter längre ner i gränden mot plaza Mediterráneo, bredvid restaurang El Patio och mitt emot Olas Steakhouse, som drevs av en svensk.

Skyltarna finns kvar men barerna är sedan länge igenbommade. Bredvid trappan förbi El Mediterráneo, dit Inger och hennes vänner smet in för att bada i poolen som än idag finns kvar, låg Sargeant Pepper’s night club. Där spelade Jimi Hendrix juli 1968.

– I Méditerraneo hade skådespelerskan Sara Montiel en våning, hon hade ofta en cigarr i munnen och var väldigt tjusig, minns Inger.

Vi går tillbaka till La Gomila och Inger pekar mot det knallblå hostalet bredvid gränden ner mot forna El Barco.

– Här låg ett ställe som serverade grillad kyckling, de var så goda, säger hon. Jag levde nästan på kyckling under de här åren.

Sedan rundar vi byggarbetsplatsen vid det mörkgröna huset och hon pekar bortom det nybyggda blå, delvis kaklade huset med taggigt tak.

– Där låg Zhivago och Flamingo, de var också dansställen dit vi gick ofta, och på Flamingo uppträdde min man. Han sjöng och spelade överallt.

De starka färgerna som nu omger Plaza Gomila är nytt för torget. Starkast lyser det nybyggda hörnhuset i röda nyanser, på andra sidan om ett kritvitt hus. Snart kommer även ett brunt och ett knallgult hus uppföras, enligt arkitektstudion GRAS:s ritningar. Studion ligger inte långt härifrån men avböjde intervju på grund av den sekretess som Camper ålägger dem. Men det vi vet från pr-materialet är att här kommer bli både hyreslägenheter för arbetare i området, och mer slutna lägenhetskomplex med pool och gym dit samtliga boende i de av Camper uppförda husen kommer få tillträde. Flera av byggnaderna håller på att färdigställas, och enligt Jaqueline kommer lyxrestaurangen i det gröna huset invigas redan i juli. Därpå följer inflyttning i det blå, det röda och det vita huset med lägenheter, restauranger och butiker fram till och med september.

– Det blir säkert fint här, säger Inger Ballinas. Jag gillar de starka färgerna eftersom de påminner om Mexiko, och de färgglada husen upp mot Bellverparken längs calle Polvorín. Bara det inte endast blir lyxbostäder, då blir det inte som förr.

– Och så måste de underhålla fasaderna, läger hon till. Om färgen flagnar och kakelplattor ramlar av blir det inte snyggt.

El Terreno är omtyckt av svenskar som gillar lugnet och närheten till centrala Palma. Här finns även en del svenska verksamheter som renoverat och flyttat in. Mest känt är kanske Svenska kyrkan och Hotel Feliz längre ner på calle Juan Miró, samt Svenska skolan, som flyttade till kulturmärkta Villa Schembri 1995. Det är mitt emot Svenska skolan som det största av Campers hus, det gula, kommer att uppföras. Både Svenska kyrkan och Svenska skolan började sina verksamheter för över 50 år sedan, och Inger har varit aktiv i kyrkan sedan 1981 och hade sina två söner på Svenska skolan. Idag går hennes barnbarn Sira, 10 år, här. I El Terreno finns även aparthotel Terreno Studios och hostal Corona som båda drivs av svenskar.

År 1985 började Plaza Gomilas glamorösa era nå sitt slut. Det var då Tito’s slog igen portarna mot torget för gott, för att svida om till nattklubb med ny ägare och entré med hiss från Paseo Marítimo. Bilvägen och hamnen började byggas först efter att general Franco dog 1976.

– Tidigare fanns inte paseon, och Franco förbjöd oss från att gå ner till stranden. Där stod Guarda Civil med sina trekantiga hattar och gröna uniformer och körde bort oss direkt, berättar Inger.

Samtidigt började Magaluf växa fram, och de enorma diskoteken på Ibiza. Kanske var det allt detta sammantaget som gjorde att Plaza Gomila började förfalla. I våra dagar har torget och området omkring mer varit känt för igenbommade, nedklottrade hus, andra klassens svartklubbar och övervintrande alkoholister.

– Men de kommer försvinna nu, säger Inger Ballinas, så måste det bli. Bara alla husen här rustas upp och uteserveringarna kommer tillbaka på hela torget. Som det var förr.

Christian Tengroth, svensk yachtkapten i Palma: “Jag vet att havet alltid kommer att kalla mig”

När romarna intog Mallorca år 123 lade de till på sandbankerna vid nuvarande paseo Born för att reparera de sargade skeppen, och möttes av mallorkinerna med palmblad i händerna. Det var begynnelsen till Mallorcas första varv och till Palma, staden som växte fram kring den romerska båtbyggarindustrin och som fick sitt namn efter palmbladen.

Idag är Palma en av de största hamnarna i Medelhavet. Här finns kommersiell hamn, privat hamn med yachter och småbåtar, kryssningshamn och en varvsindustri som sedan 1977 även bygger och reparerar yachter. Varvsindustrin är Mallorcas andra största industri efter turismen, men även privathamnen är betydande. Detta berättar Christian Tengroth som har jobbat på varv och båtar i hela sitt vuxna liv. Mallorcaliv träffade honom i Palma för att höra om hans erfarenhet av industrin.

–Lady Mora var länge känd som den största privatyachten i Palma, den hade en egen pir och 65 besättningsmän, inklusive läkare och en kirurg. Det var så det började med jättestora båtar i Palma.

Fiskeindustrin däremot har krympt i takt med att Medelhavet fiskats ut, men fiskmarknaden och fisketorget La Lonja där näten repareras tidiga mornar vittnar om att den ännu är vid liv.

Christian växte upp på Mallorca och gick på sjön redan som 16-åring.

–Jag seglade en sommar och efter det var det enda jag ville göra. Det öppnade mina ögon för ett sätt att leva som jag inte visste fanns.

Christians föräldrar Margareta och Carl Gustaf Tengroth kom till Mallorca 1968 då hans pappa drog igång Vingresor och Club 33 på Mallorca. Det var föräldrarna som fick honom att ta jobbet på en 30 meter lång Swan, segelbåten Flawless.

–Jag lärde mig långsamt men jag kände att jag blev en tillgång för båten. Det ger en självkänsla som är väldigt fint och som ger mer än vad pengar kan ge. Men sedan ger det pengar också. Jag har seglat i 15 år, till Västindien om vintrarna och jobbat här i hamnen på somrarna.

Christian studerade till kaptenstitel för spanska handelsflottan på Mallorca och i Santa Cruz de Tenerife, vilket för hans del blev två år följt av tre års praktik, och får nu ansvara för yachter på upp till 1600 ton. Går man hela utbildningen blir det hela fem års plugg, berättar Christian.

Han tog kaptensjobb på yachter. Då är man ute en säsong i taget, sommarsäsongen inleds i mitten av maj och pågår till början av oktober. Vintersäsongen går oftast till Västindien.

–Som mest hade jag en besättning på 9 man underställd mig, på en 40 meters charteryacht. Det är ett nomadliv där du är slav under vad ägaren vill. Det handlar om superrika som ofta inte vet hur mycket pengar de har, big boys toys och deras holidays. En superyacht kan kosta 24 000 euro om dagen att underhålla. Ofta har kontraktet en sekretessklausul om att man inte får säga något om båtens ägare. Jobbet handlar inte om att rädda liv utan att serva honom, och man är helt i händerna på hans humör. Eller på hans frus humör. Två till tre år brukar man orka på en och samma yacht.

Christian har mycket att säga om dessa superrikas personlighet och de icke-relationer de utvecklar till andra människor, och sammanfattar kort med:

–Man blir en idiot när man får ofantligt mycket pengar.

Men hans senaste yacht var Christian på i hela fem år.

–Jag är nog en av få som varit på samma yacht så länge. Men ägaren gifte om sig och blev nyligen pappa. Då blev inte båten lika intressant längre, så han sålde.

Christian själv blev pappa till Lucia för tio år sedan. Då han aldrig levt med Lucias mamma tog hon hand om dottern de månader han var på havet. Han berättar att många båtmänniskor väljer bort familj för att kunna fortsätta med livsstilen. Eller så har de barn i olika hamnar som de besöker, eller inte besöker.

Nu är det Christians tur att ha ansvaret för Lucia. Under våren har han jobbat i hamnen för att kunna komma hem om kvällarna. I sommar när Lucia besöker Sverige med farmor kommer han segla ner en yacht som nu håller på att byggas i Polen. Efter det planerar han att gå iland, men säger:

–Jag vet att havet alltid kommer att kalla mig. Så det blir svårt att bli landbaserad igen, och så är lönerna är lägre. Men det är inga problem att hitta jobb, jag har aldrig varit arbetslös. Det finns jobb i branschen för de som vet hur. Men i en ideal värld blir jag min egen chef.

Det blir i så fall inte första gången han jobbat i hamnen, eller som chef. I flera år var han loadmaster för yachttransporter på fraktfartyg, och organiserade lyftandet och avlyftandet av yachterna. Han och hans team åkte då över hela världen för att lasta, till Dubai, Turkiet, Genova och Västindien. Han har också drivit ett varv i Ceuta.

–Jag tänkte det var en bra idé eftersom lönerna är något helt annat än i Gibraltar på andra sidan sundet. När jag åkte ner var jag helt grön, men jag blev rädd för både polis och knarklangare de åren jag var där, Ceuta är inkörsport till allt. Det finns så mycket pengar i knarket, hade de velat stoppa det hade de kunnat, men det vill de inte. Folk skjuts varje dag men det enda som når tidningarna är flyktingarna som klättrar över staketen.

Jämfört med Ceuta men även andra hamnar anses Palmas hamn som en trygg plats för de superrika, framför allt eftersom det är en ö eftersom de enda flyktvägarna för kriminella är flygplatsen eller hamnen, som kontrolleras av hamnpolisen. På Mallorca har inga kända utpressargäng som Hells Angels etablerat sig.

–Hamnen här i Palma är en trygghet här för alla, det är ett väldigt skyddat ställe. Den är som en egen värld, och bara hamnpolisen får lov att gå in på din båt. Om en båt är registrerad i till exempel Polen är det som att polisen går in i Polen, och det får den inte.

Något som stämmer för det mesta, men nyligen såg Christian en polis med FBI på ryggen.

–Jag trodde det var filminspelning, men det var här för att beslagta båten som tillhörde en rysk oligark. Den säljs nu och pengarna ska skickas till Ukraina. Alla ryska båtar här flyttade efter den 24 februari, och i hela västvärlden finns få ryska båtar kvar.

Sitt allra första hamnjobb tog Christian redan som tolvåring och gjorde daywork. Vill man ha jobb i hamnen och saknar erfarenhet är hans råd att gå ner till marinan klockan åtta på morgonen och göra sig redo för vad som kan dyka upp.

–Det händer alltid saker på båtar där de akut kan erbjuda jobb.

Ett annat alternativ är att gå med i facebookgruppen palmayachtcrew. Båtspråket är engelska, även på varven och traditionellt söker sig många båtarbetare till Mallorca som från Storbritannien, Sydafrika och Australien. Men en hel del är svenskar, särskilt bland mekanikerna som jobbar på Astilleros de Palma som är Mallorcas överlägset största varv, t ex som specialister inom hydraulik.

–Vi är fyra svenska kaptener här och det finns många svenska mekaniker som gör ett bra jobb. Svenskar är kända för att de är proffsiga, både de som jobbar med att reparera men även besättningsmännen. Du har ett bra rykte som svensk, folk kommer gilla dig här.

Christian berättar att Palmas hamn är utan tvekan den största och äldsta hamnen i Europa för privat logistik och reparationer.

–Här finns ett specialiserat hantverk som lockar folk från hela världen, eftersom man får så bra betalt. En specialitet finns t ex för målare, och där gäller det att få målarfärgen blank som en spegel och utan en enda fläck.

Även som del i en besättning måste du vara beredd på att jobba.

–Båtbranschen vill ha folk som kan anpassa sig till nya situationer snabbt, ibland får du jobba 18 – 20 timmar om dagen. Men som kapten kan jag ge besättningen ledigt när jag vill, och ge hög dricks eftersom jag har en budget med extra pengar från ägarna. Vanligtvis får vi även kontanter som dricks från gästerna.

Lönen är hög även för besättningsmän, du får den kontant och den skattas inte.

–Så har båtbusinessen alltid varit och det är accepterat. Nackdelen är att det är svårt att köpa hus. För att kunna låna på banken måste du ha pengar sparade och visa att du regelbundet får in pengar.

Båtbranschen är dessutom en bra investeringsmarknad, säger Christian.

–Du kommer att tjäna pengar. En båtplats är en bit cement som inte kräver underhåll, det blir fler och fler båtar medan båtplatserna är begränsade. Det finns mycket pengar i båtbusiness, det är mycket som rör sig här.

Det Christian bland annat syftar på är utbyggnaden av Palmas hamn som nu har påbörjats. Club de Mar ersätts av en fyravånings shoppinggalleria med restauranger och caféer, och byggs ihop med färjeterminalen. Den kommer att nå ända ut till paseon, berättar Christian. Och Club Nautico kommer få en ny park som integreras med staden, medan varvet byggs om till maritimt museum. En utbyggnad som garanterar att Palmas hamnindustri även i framtiden är en av de största i Medelhavet.

Följ med till 5 marknadsstånd i Palmas tre matmarknader

Santa Catalina-marknaden är den äldsta, Olivar-marknaden den största och marknaden i Pere Garau den som har stor torgmarknad sex dagar i veckan. Palma som är känt för sina firas med mobila marknader har även tre fasta matmarknader med olika karaktär. Mallorcaliv har valt ut 5 marknadsstånd med olika inriktning och ställt frågor till ägarna

Text: Karolina Kallentoft
Foto: Pär Olsson

Mercat de Santa Catalina: Bar Juan Frau

Santa Catalina-marknaden etablerades redan 1905 och i ett av hörnen ligger bar Juan Frau. Här serveras alltid starkt kaffe och efter en stor lunch med vin kan de bjuda på en ljuvlig coca med aprikoser. Pedro Frau är en av ägarna.

Vad är er specialitet?
Alla våra rätter är vår specialitet! Risrätterna, de köttfärsfyllda auberginerna, frito mallorquin, och grytorna som är fantastiska. Vi gör även coca de trampó och coca med aprikoser på söt deg. Turister och utlänningar brukar ofta välja vår variado för att pröva olika rätter. Vi står för kvalitet och uthållighet.

Vilka är era kunder?
Mallorkiner, utlänningar, båtfolk och arbetare från kvarteren. Utlänningar brukar hitta till oss på rekommendationer. Mina föräldrar öppnade restaurangen i augusti 1966 i första hand för de som arbetade på marknaden.

Vilka är Bar Juan Frau?
Jag och min bror Gabriel Frau och vår svåger Mario har tagit över efter våra föräldrar Juan Frau och Maria Bauza Frau, de som är porträtterade över luckan för personalen. Från början hade de ett grönsaksstånd här på marknaden. Idag är de i åttioårsåldern och mycket stolta över att vi driver bar Juan Frau vidare. Vi är sex som jobbar här totalt och har omkring 25 platser vid borden och i baren. Innan pandemin hade vi inte stolar i baren, så alla bargästerna stod upp och åt. Än har vi inte bestämt ifall vi kommer behålla barstolarna eller inte.

Vad är det bästa med Santa Catalina-marknaden?
Området! Fortfarande har det sin speciella atmosfär med låga, klassiska hus, och så Jonquet och de gamla kvarnarna intill. För tjugo år sedan var Santa Catalina ett fattigt område med mycket droger. För 10 år sedan började det förändras och jag har tusen gånger hellre de typ av kvarter vi har idag än de vi hade då. Det här är fortfarande en marknad för vanligt folk, även om priserna har ökat mycket. Fast det är svårt försöker föreningen behålla sin profil utan för många barer och restauranger. Här ska man kunna köpa all sorts färsk mat.

Bar Juan Frau, Mercat de Santa Catalina
Telefon: 971 73 78 62

Mercat de l’Olivar: Aceitunera Balear

En av de större och även de äldsta stånden i Mercat de l´Olivar är Aceitunera Balear som började med att sälja mallorkinska oliver. Marta Sabater är enda barnet och driver det i fjärde generationen.

Vad är er specialitet?
Tidigare var det bara oliver, och fortfarande har vi runt tjugo olika sorters oliver från Mallorca och Spanien. Men nu är det sobrasada de cerdo negro som säljer mest. Även queso mahones och förstås våra mallorkinska gröna och svarta oliver säljer bra, de är mer bittra än oliverna från Andalusien. Vi gör även pinchos på oliver som baskiska gildas de anchoa, pinchos med boquerones, med musslor och mycket mer. Och så har vi spanska konserver av alla slag. Sobrasadan och ostarna kommer från små, spanska producenter som jag själv besöker innan jag väljer vad jag köper in.

Vilka är era kunder?
Det är kunder som vi alltid har haft, och många av dem kände min mormor som alltid stod här. Men det kommer också många utlänningar hit som kanske har hus på Mallorca och som handlar här varje gång de besöker ön.

Vilka är Aceitunera Balear?
Aceitunera Balear grundades 1945 av Catalina och Juan Sabater som sålde mallorkinska oliver redan när marknaden låg på Plaza Mayor. På den tiden fanns det bara utomhusstånd där, och de flyttade hit när byggnaden stod klar år 1951. De första 50 åren låg ståndet på övervåningen eftersom det bara såldes grönsaker här på bottenvåningen. År 2001 flyttade vi till vårt nuvarande läge, och nu ligger istället Mercadona en trappa upp.

Vad är det bästa med Marknaden Olivar?
Det är en traditionell marknad och Palmas största och som har mycket av allt, både produkter och restauranger. Stånden byts ut eller reformeras lite i taget, vårt stånd lät vi reformera för sex år sedan. Här finns både nya och äldre restauranger, omkring vårt stånd finns tre. Här är stämningen vänlig och personlig oavsett vem kunden är. Priserna är mer moderata än i Santa Catalina och det finns ofta bra erbjudanden här.

Aceituna Balear, Mercat l’Olivar
Telefon: 971 718 742

Mercat de l’Olivar: Queseria de S’aglà

Från det minimala ostståndet mitt i Mercat de l´Olivar doftar det starkt av lagrad ost som ligger tätt packade på hyllorna i det perfekt kylda utrymmet och mognar. Men Queseria de S´aglàs ägare Sebastian Rojas har stått här så länge att han själv inte längre känner några dofter.

Vad är er specialitet?
Vi säljer hantverksostar från hela världen, men bara från små producenter. Det viktigaste för oss är inte från vilket land de kommer, utan att ostarna är av högsta kvalitet. Vi tar alltid in vinnarna från World Cheese Award där min far är en av de spanska jurymedlemmarna. Förrförra året vann en ost från Oregon, och den har vi naturligtvis, liksom förra årets vinnare som är en ost från Norge. Jag gör också egna ostar ihop med producenter, med mina egna smaker. Efter krisen 2007/2008 köptes många småproducenter upp av stora företag. Nu återstår bara några få, och de jobbar vi med. Vi säljer också lufttorkad skinka eftersom mina föräldrar har varit specialiserade på skinkor, men inte lika mycket här som i Santa Catalina-marknaden, där vi har ett större stånd.

Vilka är era kunder?
Hit kommer alla typer av kunder eftersom Mallorca är så internationellt. Många är själva i ostbranschen, och äger kanske hus på Mallorca eller kommer hit på semester, och är nyfikna på våra ostar. Nyligen var t ex ägaren till den bästa producenten av comté här. Vi har många stamkunder, både rika utlänningar och äldre kunder som handlat på marknaden i hela sitt liv. Gemensamt är att de är beredda att betala för kvalitet. Våra ostar kan kosta tre gånger så mycket som på stormarknaden, eftersom de görs på tre gånger så mycket mjölk för samma storlek. Ofta lagras de även tre gånger så länge och förbrukar alltså tre gånger så hög el.

Vilka är Queseria de s’Aglà?
S´aglà betyder ekollon på mallorkin och namnet kommer av att mina föräldrar köpte in spansk lufttorkad skinka som ju får sin smak från att grisarna äter ekollon. Det är mitt företag och jag har haft det här ståndet i 11 år, och ståndet i Santa Catalina i 8 år. Jag är uppvuxen i El Arenal och där hade vi vår första butik. Nu funderar jag på att bygga om den lokalen till ostutställning där kunderna kan se hur ostarna lagras.

Vad är det bästa med Mercat de l´Olivar?
Innan pandemin var det alltid mycket folk här, och många gick mellan barerna för att ta en tapa och en caña där de fick lust. Det var en speciell stämning. Just att gå från stånd till stånd och ta sig något litet på varje ställe har inte kommit tillbaka än, många av de nya restaurangerna är mindre specialiserade och erbjuder menú del dia. Jag har också bidragit till utvecklingen, förut hade jag vin och ost som tapa men det erbjuder jag inte längre, eftersom ingen efterfrågar det. Men jag hoppas det kommer tillbaka!

Queseria de S´aglà, Mercat l´Olivar
Telefon: 971 728 384

Mercat Pere Garau: Germans Mas i Colom

Germans Mas i Colom upptar två större stånd i marknaden i Pere Garau. Bartolomé Más kan skära tunna skivor av den feta ibericoskinkan till perfektion. I 15 år har han även erbjudit vin.

Vad är er specialitet?
Hantverksmässiga produkter såsom ibericoskinka och olika slags korvar. Skinkan skär jag för hand och jag är en av få som gör det eftersom inte många behärskar den konsten längre. Man måste veta hur man gör, och använda en särskild teknik. Sedan 15 år tillbaka säljer jag även vin, mycket från Mallorca men även från övriga Spanien, och en del franska viner. Jag besöker vin- gårdarna och väljer ut alla själv, för jag måste kunna rekommendera goda viner till bra priser. Jag tar in dyrare vin också, men då måste det vara värt det.

Vilka är era kunder?
Många av våra återkommande kunder bor utanför Pere Garau, och vi har en hel del utländska kunder. De kommer för bra produkter och bra vin till bra priser. Pere Garau är ett multikulturellt område och här bor bland annat många kineser. Mina stora vinflaskor köper kineserna till det kinesiska nyåret och delar på, det blir en festlig gest.

Vilka är Germans Mas i Colom?
Vi är två bröder som driver stånden sedan 40 år tillbaka och jag är yngst. Jag står här varje dag eftersom det här är min passion och jag alltid har tyckt om att arbeta så här. Om du tror på en sak är det enkelt att sälja.

Vad är det bästa med Marknaden i Pere Garau?
Det är matmarknaden på de två torgen utanför. Hit kommer kunderna för att köpa produkter direkt från bonden. Kunderna kommer för priset, för professionaliteten och för färska produkter. Här kan de själva plocka ut de grönsaker de vill köpa. Ingen av bönderna här kallar sina grönsaker ekologiska, men mer ekologiskt än så här blir det inte.

Germans Mas i Colom, mercado Pere Garau
Telefon: 971 421 169

Mercat de l’Olivar: Mercat Negre

Pau Navarro hade drivit den nyskapande restaurangen Clandesti sedan 2016 när han i september förra året hittade ett ledigt hörn i Olivars fiskmarknad anpassad för en restaurang. Han visste inte då vad han skulle göra med den, så han bestämde sig för att göra som han brukar; att låta maten tala om det för honom.

Vad är er specialitet?
Jag älskar mat som lever och växer och fritt. Vildväxande örter, och fåglar och fiskar som flyger och simmar i det vilda. Jag försöker hitta de ursprungliga smakerna och dofterna hos produkterna och är nästan besatt av att bevara och förstärka dem. Helst vill jag laga min mat helt utan såser och dressingar. På Mercat Negre tar vi fram intensiteten i smakerna, och därför blir det ofta små rätter i stället för stora.

Vilka är era kunder?
Vi har kunder från hela världen. Det kan vara arbetare som jag själv från kvarteret som söker efter något speciellt, men inte sällan är det kockar från Mallorca och hela världen som känner till oss och min andra restaurang Clandestino. Det gör mig glad eftersom det är så enkelt att göra dem nöjda. Jag älskar att jobba med kunder som känner förtroende för det vi gör.

Vilka är Mercat Negre?
Vår restaurang ligger mitt Mercat Olivars fiskmarknad och är omgivnen av fiskare som varje dag säljer färsk, vildfångad fisk från Mallorca i sina stånd. Varje morgon handlar jag där jag hittar den bästa fisken som jag kan tillaga utan stora förberedelser. Fisksoppan är vår enda rätt som kräver en lång tillagning. Jag bestämmer aldrig i förväg för vilken sorts fisk jag ska köpa, utan när jag ser den. Den här tiden på året kan det bli blåfisk eller stenfisk, men idag blev det två Palometa och en Albacora. Den ena kommer jag förmodligen marinera rå. Vad det blir i slutändan brukar jag komma på när jag börjar rensa.

Vad är det bästa med Marknaden i Olivar?
För mig är det människorna som jobbar i marknaden, Olivar är en marknad med historia mitt i Palma, och det märks. Men vi befinner oss i en tid då vi måste fundera över var vi befinner oss och vart vi är på väg. Restaurangerna är mer lönsamma än fiskstånden, men försvinner de finns det ingen marknad kvar. Det är viktigare än vi kanske tror att vi lägger våra pengar på produkter från Mallorca. Om vi går samman och arbetar med lokala produkter kan vi skapa en cirkulär ekonomi som fungerar.

Mercat Negre, Mercat de l´Olivar
Öppet: tisdag, torsdag – lördag kl. 10 – 16

Paret bakom Gin Palma

De tog hantverksginen från Skottland till Mallorca

Kanske har du sett den vita flaskan med den blåmönstrade etiketten på en barhylla någonstans på Mallorca. Eller så har sett den i Systembolagets katalog. Flaskan är ny, likaså innehållet. Receptet med de 14 örterna som utgör basen i Palma Gin utvecklades för tre år sedan i en förort till Palma, i en liten lokal vars guldiga och blå skylt knappt är synlig från vägen.

Text: Karolina Kallentoft
Foto: Pär Olsson

Mallorca Destillery’s lokal med väggar och tak i korrugerad plåt är lika anspråkslös som vilken lagerlokal som helst. De enorma plastdunkarna ser inte heller de särskilt glamorösa ut, trots att var och en innehåller tusentals liter med 96-procentig sprit. Men bakom de största dunkarna tronar en flera meter hög destilleringsapparat i blänkande koppar. Det är här råspriten hettas upp och späds ut, och de grövre botaniska ämnena tillsätts innan den förångas och passerar genom den konformade toppen. I detta förångade tillstånd förs spriten vidare genom ett kopparkärl med mer delikata botaniska ämnen. Därpå landar den i den sista höga kopparcylindern, där spriten svalnar och späds till sin rätta alkoholhalt.

Destilleringsapparaten ser antik ut men tillverkades av ett företag i Galicien på beställning av grundarna till Palma Gin, det brittiska paret Amber och Byron Holland. För tre år sedan de kunde destillera sin första batch med gin.

Amber är säker på sak, eftersom dottern Amelia föddes två veckor innan alla papper hade skrivits på. Hennes tredje födelsedag firades exakt två veckor innan Mallorcaliv träffar paret.

– Jag brukar säga att Amelia är min baby och Palma Gin är Byrons, eftersom han jobbar jämt, säger hon och kastar en öm blick mot sin make.

Amber och Byron visar oss runt i lokalen där ginet destilleras, filtreras, tappas och packas i boxar om sex flaskor för vidare transport ut i världen. Innanför den uppfällbara flera meter höga porten står just en inplastad pall med åttiotalet boxar i väntan på att levereras till en spritimportör i Schweiz.

Det är Amber och Byron själva som har fyllt på och packat flaskorna för hand. Amber visar oss till stationerna där flaskorna tvättas, tappas, vägs på milligrammet, korkas och etiketteras.

–Men vi planerar för att ta in hjälp till just det arbetet i framtiden, försäkrar Amber.

Byron ser tveksam ut, men det inte beror på att han inte tror att verksamheten ska växa.

–Pandemin kom kort efter att vi dragit igång, så allt har tagit längre tid än vi tänkt. Alla hotell och restauranger vi jobbat upp som kunder har ju tvingats stänga. Istället har vi satsat på att öka försäljningen mot privata kunder, förklarar Byron.

Sagan började för tretton år sedan när Amber och Byron träffades i Newcastle i norra England där de båda växte upp. Tillsammans reste de till Mallorca för att jobba på privata yachter, så som många brittiska ungdomar gör. Under fem år reste de över världshaven, bland annat till Australien. Amber berättar skrattande att hon i stort sett bara såg vågor genom kajutans fönster under de åren.

–Det lät romantiskt när Byron frågade om jag ville följa honom på en lyxyacht, men efter några år ville jag hem.

Byron berättar att de inte långt efter hemkomst flyttade till Skottland och öppnade en restaurang i centrala Edinburgh. Där började de specialisera sig på belgisk öl, och gjorde även rätter med öl.

De började stödja lokala ölbryggerier, och med tiden väcktes deras intresse för gin.

–Det var roliga år, men vi hade hoppats att familj och vänner skulle hälsa på mer, minns Byron.

År 2014 skedde den förändring som gjorde det möjligt för Amber och Byron att själva kunna satsa på gindestillering. Det var en drivande lokal producent, Sipsmith, som lyckats ändra de brittiska kraven för att erhålla ginlicens. Efter att staten i över 200 år hade krävt att destillerierna måste ha en destilleringsapparat på 1000 liter, räckte det nu att investera i en kopparpanna som rymde hälften så mycket sprit.

Lagändringen öppnade upp för en enorm kreativitet i det traditionella skotska ginbältet. När Amber och Byron fick ett bra erbjudande på sin restaurang såg de möjligheterna att själva ge sig in i branschen.

Men det lokala utbudet var redan mättat. Dessutom längtade de ut i världen igen. När de sålde sin populära restaurang stod de inför den fantastiska friheten att flytta precis vart som helst.

–Mallorca har något litet speciellt och det var hit vi ville. Och vi ville skapa en särskild gin här på ön, säger Amber diplomatiskt.

Det var för fem år sedan som paret återvände till Mallorca. En lokal tysk ginproducent fanns redan här, Eva Gin. Utvecklingen med hantverksdestillerier hade nämligen skett i Tyskland ungefär samtidigt.

Men Amber och Byron var och är fortfarande de första britterna på Mallorca som tillverkar handgjord gin. Den perfekta kombinationen av ekologiska örter, bär, blad, rötter, blommor och andra växtdelar tog dem över ett år att pröva sig fram till. 14 stycken inklusive det obligatoriska enbäret blev det alltså till slut, och tillsammans skapar de en unik och överraskande smakupplevelse.

Några av ämnena utgör själva basen, den som inte själva smakar så mycket utan binder ihop och lyfter fram de övriga smakerna. De smakämnen som finns där för att verkligen upptäckas kommer till större delen från växter skördade på Mallorca, såsom mandelblomma, apelsinblad, tomatstammar, lavendel och mallorkinskt enbär, som är markant större än det europeiska och får smak av salt eftersom buskarna växer vid kusten. Mandelblommorna är de själva med och skördar under våren runt Alaró. Lavendel växer vilt men har en parfymerad och lite oljig smak, så den använder de sparsamt.

Byron bjuder oss att smaka. Ett grappaglas med klar gin, och ett med vodka landar på bardisken framför oss. En vodka finns nämligen också i sortimentet från start.
Amber och Byron studerar oss när vi sippar ur våra höga glas. Medan den rena ginen är eldigt komplex och påtaglig i smaken är vodkan är lenare i gommen. Den är verkligen svår att stå emot. En av de godaste vodkor jag druckit, utbrister fotografen efteråt.

–Det finns så många ginsorter som inte smakar något speciellt. Vi ville inte att den skulle smaka som alla de andra, vi ville ha citrus, jord och blomma, förklarar Amber.

Byron öppnar en av glasburkarna som står uppradade i en hylla. Han låter mig lukta och jag känner en djup och jordig doft.

–Det är tomatstam, förklarar Byron. Det är vi nästan ensamma om att ha. Vi försökte även med olivblad men det blev inte rätt.

Amber ber Byron att blanda oss en drink, och snart dyker en stor kupa upp fylld med klar vätska, stora isbitar som klirrar löftesrikt och en rejäl klyfta apelsin. Smaken är distinkt, inte lik någon annan gintonic vi druckit. Och fantastisk god.

–Vi skapade Palma Gin för gintonic, så vi tycker att den är perfekt, säger Amber och ler.

Byron blandar ytterligare en cocktail, den här gången en riktig sommardrink med Palma Oaked Gin och Ginger beer. Den bärnstensfärgade ginen lagras mellan sex och sju veckor i ektunnor, och är parets tredje spritprodukt.

I glaset sticker Byron ner en stor myntakvist och två limeklyftor, och jag vill hälla i mig drinken på stående fot.

Men intervjun är inte över än, jag måste hålla mig.

På andra sidan bardisken berättar Byron om visningar de har för grupper. För de som önskar kan visningen avslutas med att man får ta fram sin egen hantverksgin. Han visar mig till hyllan med glasburkar igen. De är trettio till antalet och bredvid varje burk står ett destillat av just den grödan. Under visningen får besökarna en genomgång av varje doft, de får veta vilka smaker som passar ihop, och de får dofta på innehållet i burkarna och smaka av destillatet. Sedan får de plocka ihop sin egen smakkombination.

Jag letar i hyllan efter specifika svenska smaker och får syn på rabarberrot, fänkål och anis, som många svenskar bär med i sitt smakminne.

–Alla har sina egna preferenser, men de verkar inte höra ihop med varifrån man kommer, säger Amber och lyfter idén att jag i slut- ändan kanske kommer fastna för helt andra smaker.

Apropå Sverige visar sig Palma Gin ha en högst oväntad koppling till vårt hemland. Bakom hyllan med glasburkar står nämligen en hög stapel med kartonger med beteckningen HVEN, Backafallsbyn. Det visar sig att det var här, på den vackra skånska ön Ven i Kattegatt, som Amber och Byron blandade sin första ginbas på ett destillat av skånskt vete. Det skedde i det lilla whiskydestilleriets kopparpanna, och den basen tog de med sig hem till Palma. Än idag framställs den 96-procentiga spriten som används i Palma Gin från organiskt säd från Skånes slätter.

Men i de staplade kartongerna från Hven finns enbär, som inte nödvändigtvis är svenska, säger Byron.

–De plockas i flera olika länder, men de packas om på Ven. Så kopplingen till Ven och Sverige har vi på många sätt.

TIPS PÅ TRE GINDRINKAR FRÅN AMBER OCH BYRON

GINGER SPICED GIN
50 ml Palma Spiced Gin
Ginger beer
högt glas med is
klyftor av citron eller lime
lavendel (valfritt)

PALMA GIN & TONIC
50 ml Palma Gin
200 ml Natural Indian Tonic Water
glaskupa med is
garnera med färska rosmarin
och citronskiva

BEACH VIBE BJÖRNBÄR
50 ml gin
25 ml citronsaft
10 ml sockersirap
10 ml björnbärssaft
lågt glas med krossad is
garnera med björnbär

5 svenskägda hotell i Palma

Concepció by Nobis

När öppnade Concepció och vad är er svenska anknytning?

–Hotellet öppnade 7 juni i år. Det är vårt första hotell i Palma och säsongen har varit så bra att vi redan nu planerar ett nytt hotellprojekt inom två år på ön. Ägare är Alessandro Catenacci genom det svenska familjeägda företaget Nobis Hospitality Group.

Har Concepció öppet hela vintern?

–Ja, hela vintern!

Varför ska man bo på Concepció i vinter?

–Vi är ett familjevänligt hotell i en unik fastighet från tidigt 1700-tal. Den välkomnande personalen är i många fall svensktalande och vill erbjuda dig det bästa under ditt besök. I restaurang Xalest bjuder vi på en kulinarisk upplevelse en väldesignad miljö, där man också kan pröva våra fantastiska cocktails.  Det ikoniska golvet är framtaget av Huguet lokalt på Mallorca.

Berätta om er restaurang!

–Restaurant Xalest & Bar serverar frukost åt våra gäster och är öppen för alla för lunch och middag med en meny som följer säsongen. Här serveras tapas, pintxos, aptitretare och förrätter enligt lokal och spansk mattradition. Gästerna får sitta under höga valv i stolar av den danska designern Børge Mogensen, omgivna av konst och vacker lokal keramik och med utsikt genom stora fönster mot carrer de la Concepció.

Har ni några speciella aktiviteter i vinter?

–Restaurangen, baren och loungen erbjuder en varm och inbjudande oas under vintermånaderna i Palma för middagar och möten, avkoppling och arbete. På lördagar följer vi den lokala traditionen med tardeo som inleds redan klockan ett med cocktails och tapasmeny skapad av hotellets kock Xema Álvares.

Vad är ditt bästa tips för Palma på vintern?

–Börja lördagen med cocktails i vår vackra lounge, fortsätt sedan till någon av de närliggande restaurangerna, eller till min personliga favorit SPOT och El Camino. Missa inte Palmas julmarknad och njut av julstämningen under den julbelysningen som lyser upp staden under vintern.

Can Bordoy Grand House & Garden

När öppnade Can Bordoy och vad är er svenska anknytning? 
–Hotellet öppnade den 20 december 2018 och ägs av Mikael Hall och det svenska företaget BTR World Initiative AB.


Har Can Bordoy öppet hela vintern?
–Ja, Can Bordoy är ett 5-stjärningt Grand Lux Hotel och som sådant har vi öppet året om.


Varför ska man bo på Can Bordoy  i vinter? 
–Vi erbjuder luftiga, rymliga sviter centralt i Palma och en härligt stimmig restaurang med hälsokoncept. Vår pool i den förvånansvärt stora trädgården är uppvärmd och som gäst kan du bada när du vill under dagen.


Berätta om er restaurang!
–Vår restaurang Botànic är Palmas första och enda med plant forward-koncept. Samtidigt som menyn tar växtbaserade rätter till en ny nivå med förföriska smaker och dofter har den även rum för fisk- och kötträtter. Rätterna hämtar inspiration från hela världen, samtidigt som alla ingredienserna är kilometerneutrala (KM-0).


Har ni några speciella aktiviteter i vinter?
–Ja och bland dem vår hett efterlängtade nyårsfest, som i år liksom tidigare år kommer att ha ett särskilt tema.


Vad är ditt bästa tips för Palma på vintern?
–Hösten och vintern är den bästa tiden på året för att utforska Palma. Den charmiga hamnen med hamnpromenaden, palmkantade avenyer, gamla stan, museum, gallerier och kyrkor. Här finns också exklusiva butiker, parker, barer, bra restauranger med lokala rätter och flera sportcentra för dig som vill träna. Palmas symbol är katedralen Seu som bäst ses från havet och Can Bordoys takterrass. Paseo Marítimo och Santa Catalina bjuder på restaurang- och nattliv, och för dig med barn finns flera parker och Palma Aquarium som håller öppet hela vintern.   

MIKAEL HALL, HOTELLÄGARE
Can Bordoy Grand House & Garden. Carrer Forn de la Glória 14.
24 suiter i varierande storlek varav flera har utgång mot hotellets privata trädgård, restaurang, spa, uppvärmd pool i trädgården och liten pool på takterrassen.

Ocho Suites

När öppnade Ocho Suites och vad är er svenska anknytning?
–Vi slog upp portarna till Ocho Suites i september 2019. Bolaget ägs av mig och min man Johan Eklund. I Sverige driver vi bl a Görvälns Slott och Hufvudstad Gård Mat & Möten.


Har Ocho Suites öppet hela vintern?
–Ja, hotellet har öppet året om. Vi hade även öppet under pandemin, förutom under karantänen förra våren.


Varför ska man bo på Ocho Suites i vinter?
–Palma är en underbar stad för weekendresor, som en världsstad fast i mindre format. Ocho Suites ligger centralt i Palma, nära till sevärdheter som katedralen, gamla stan, shopping och restauranger. Dessutom är det bara att korsa ”paseon” så kommer du till strandpromenaden för härliga morgonpromenader eller en joggingtur. Vi erbjuder det bästa av två värdar, dels stora sviter med eget kök och dels hotellets service.


Berätta om er restaurang!
–Efter fyra år i Palma visste vi vad vi själva saknade när vi bodde i staden, så vi skapade en restaurang som vi själva skulle vilja besöka. Ocho Kitchen har en bistromeny baserad på det franska köket med rätter såsom ostron, moule frites och biff minute. Ännu en spansk res- taurang i Palma kände vi inte behövdes.


Har ni några speciella aktiviteter i vinter?
–Vi har återupptagit våra AW på fredagar mellan klockan sex och åtta och vår förhoppning är att kunna fortsätta med dem hela vintern.


Vad är era bästa tips för Palma på vintern?
–Passa på att vandra när det inte är så varmt. Och besök de många festivalerna och marknaderna som finns på Mallorca, något som spanjorerna själva är bra på. Håll dessutom koll på när mandelträden blommar, det är magiskt att uppleva.

MARIA OCH JOHAN EKLUND, HOTELLÄGARE
Ocho Suites, carrer de la Mar 24.
7 sviter från 46 till 115 kvadratmeter. Restaurang och vinbar.

Portixol hotel

När öppnade Portixol hotel och vad är er svenska anknytning?
–Portixol öppnade i juni 1999. Grundarna Johanna och Mikael Landström flyttade till Mallorca redan i början av 1990-talet. 1997 köpte de byggnaden vid Portixols marina som kom att bli Palmas första boutique-hotell.


Har Portixol hotel öppet hela vintern?
–Hotellet har öppet hela året utom tre veckor i januari när vi stänger för årligt underhåll av byggnaden och dess interiörer.


Varför ska man bo på Portixol hotel i vinter?
–Vårt hotell ska kännas som hemma för våra gäster, året om. Spa med sauna och gym, gratis lånecyklar och hotellets läge intill det milslånga gång- och cykelstråket mellan Palma och El Arenal gör hotellet till ett uppskattat resmål även på vintern.


Berätta om er restaurang!
–Restaurang Portixol är öppen varje dag från frukost till sen middag då både Palmabor och utländska turister samlas för att njuta av vår klassiska medelhavsmat med moderna, internationella inslag.


Har ni några speciella aktiviteter i vinter?
–Liksom varje vinter förbereder vi hotellet för julen och erbjuder en särskild julmeny. Vi bjuder också på julstämning i restaurangen och baren med juleljus. Här kan gäster och besökare beställa jultallrik, glögg och pepparkakor under hela december.


Vad är ditt bästa tips för Palma på vintern?
–Våra hotellgäster är välkomna till vår egen tennisklubb Palma Sport & Tennis Club som har öppet hela vintern. Andra förslag är golf, utflykter, vandring i Tramuntana och cykelturer till Palma. Hyr en elcykel om du vill ta dig ännu längre bort, eller en bil för att upptäcka vår fantastiska ö i norr, söder, öst eller väst. Alla delar av ön bjuder på hemligheter att upptäcka, även på vintern.  

JOHANNA LANDSTRÖM, HOTELLÄGARE
Portixol hotel, calle Sirena 27.

26 rum, restaurang och cocktailbar, utomhuspool med soldäck, spa för behandlingar och massage, bastu och fitness.

Palma Suites

När öppnade Palma Suites och vad är er svenska anknytning?
–Palma Suites grundades 2013 av tre svenskar varav en, Håkan Roos, är kvar som ägare. I receptionen tar Katja och Michaela emot våra gäster sedan flera år. Katja var med redan när hotellet öppnade och är min högra hand.


Har Palma Suites öppet hela vintern?
–Palma Suites har öppet året om. Hotel Feliz där jag också är hotellchef stänger dock under vintern och öppnar åter i början av mars.


Varför ska man bo på Palma Suites i vinter?
–Vintertid är Palma Suites särskilt populärt för long stays, från en vecka upp till flera månader. Under pandemin hade vi till och med ett par som stannade ett år. Priserna varierar över säsongen och särskilt under vintern har hotellet bra erbjudande. Sviterna har fullt utrustat kök, bäddsoffa och golvvärme och elen ingår i priset. Dessutom är poolen på takterrassen uppvärmd under vintern.


Berätta om er restaurang!
–Alla våra gäster kan laga mat i sviten, därför har vi inget restaurangkök. Men i restaurangen i lobbyn serverar vi alltid frukost med hembakat bröd, hemmagjord müsli, färskpressad juice och pålägg från marknaden i Santa Catalina.


Har ni några speciella aktiviteter i vinter?
–I området finns många restauranger, ett särskilt stort och varierat utbud finns på Plaza Raimundo och i kvarteren runt Plaza Coll. I december börjar vi med AW eller pre dinner drink i baren där våra gäster och andra kan stämma träff innan de går vidare ut i Palmakvällen.


Vad är ditt bästa tips för Palma på vintern?
Det bästa med Palma på vintern är ljuset och grönskan. Här är grönt året runt, och ljuset särskilt vid havet är som ljusterapi för vintertrötta nordbor.

MATS JAKOBSSON, HOTELLCHEF
Palma Suites, Plaza de Mercadal 8.

35 lägenheter om 35-76 kvadratmeter. Bar, frukostmatsal och takterrass med uppvärmd pool och utsikt över katedralen.

Drömmen om en finca på Mallorca

Många svenskar drömmer om en finca på Mallorcas landsbygd eller ett townhouse i Palma. Mycket finns till salu, men det är inte ovanligt att ombyggnader har gjorts utan bygglicens. Redan 1957 infördes regler för att skydda landsbygden mot olagliga byggnader, men det är först på senare år som de lokala myndigheterna har börjat agera. Som husägare idag riskerar du inte bara böter, utan även rivning av olagliga om- eller utbyggnader, särskilt om ditt hus ligger på skyddad mark.

– Allt går att lösa, bara du agerar innan du skriver på kontraktet, säger Toni Marqués som jobbar som advokat i Palma. Mallorcaliv frågade honom om vilka råd han vill ge husköpare på Mallorca.

Autor: Karolina Kallentoft
Foto: Pär Olsson

Vilka är dina tre viktigaste råd?

– Ett: ha inte bråttom. Det är bättre att låta ett husköp gå dig förbi än att göra ett felköp vars konsekvenser du måste leva med. Två: Ta reda på vad det är du köper. I Spanien finns allt från fastigheter med olagliga till- och ombyggnader till helt lagliga hus men som ändå inte får renoveras eller byggas ut som du vill. I värsta fall kan hela eller delar av huset kan ha en rivningsorder från Consell de Mallorca som inte verkställts. Tre: Var förutseende och tänk igenom framtida bekymmer innan du skriver på kontraktet. Se till att säljaren betalar alla skatter liksom avgifterna som åligger fastigheten i markregistret. Gör hen inte det kan du förhandla ner priset, eller välja att avbryta köpet. Men när kontraktet är påskrivet är det svårt att ta reda på vilka avgifter ett hus har, liksom att kräva säljaren på kostnaderna.

Finns det säljare som försöker lura köpare?

– Jag gillar inte ordet lura. Kanske försöker säljaren dölja något, men min uppfattning är att de flesta är omedvetna om eventuella olagligheter. De har kanske ägt huset i decennier och har inte haft några problem hittills. När jag som advokat visar att något med huset är olagligt är det många som inte tror mig till en början.

Toni Marquès.

Är olagliga tillbyggnader de enda man behöver tänka på som köpare?

– Nej, det kan även finnas lagliga byggnader som inte är registrerade. Och om säljaren är en utlänning är det viktigt att få in i avtalet att säljaren är skyldig att betala Plusvalia Municipal. Om säljaren inte är resident och inte betalar kommer kommunen att kräva att dig som ny ägare på skatten. Varje ärende är unikt, men om problemet upptäcks i tid och förhandlas väl kan det lösas innan du undertecknar köpet.

Garanterar mäklaren att allt är korrekt?

– Mäklaren har en viktig roll att föra samman köpare och säljare. Men som köpare kan du inte kräva att mäklaren känner till alla lokala lagar, eller att han kan förhandla med säljaren genom att få bort kostnader. Eftersom mäklaren vanligtvis får all information om huset från säljaren, kan han inte veta om säljaren döljer information, och det är inte hans ansvar att ta reda på det. I Spanien har mäklare inget kvar på utbildning och har inget ansvar. Om du tänker renovera eller bygga ut ditt hus bör du anlita en arkitekt för att studera de byggtekniska möjligheterna, och en advokat för att kontrollera kostnader och eventuella olagligheter. Varje yrkeskategori har sin uppgift.

Måste jag anlita en advokat för att köpa ett bostad?

– Det är inte obligatoriskt, men mitt råd är att anlita en oberoende advokat som informerar dig om konsekvenserna och förhandlar med säljaren om något inte skulle stämma. Advokaten är även ansvarig för att se till att skatter betalas av säljaren, och att registrera huset i ditt namn i fastighetsregistret.

Tar advokaten ansvar för allt?

– Om säljaren inte presenterar nödvändig dokument eller döljer information så kan det vara svårt för advokaten att få fram dem. Han är inte en detektiv, men som professionell yrkesman är han den som kan hjälpa dig att hålla en del av köpeskillnaden tills säljaren har betalat de skatter och kostnader som åligger honom.

Vad bör jag tänka på om jag vill kontrollera bostaden själv?

– Om huset ligger på rustik mark, terra rustica, behöver du fråga om alla licenser och be säljaren om ett intyg som säger att inget stadsintrång, certificado de inexistencia de expediente de infracción, har utfärdats av kommunen. Förväxla inte detta med ett intyg om att det inte finns någon planeringsintrång, certificado de inexistencia de infracción urbanistica, det är två olika saker och endast den senare garanterar att huset är lagligt. Om huset byggdes efter 1956, ligger på landsbygden och har en tomt som är mindre än 14 000 kvm eller ligger på skyddad mark, är huset inte lagligt. Om huset inte finns i något register är det viktigt att studera gamla flygfoton och licenser för att ta reda på om det fanns före 1956. Om du köper lägenhet i ett flerbostadshus och den skiljer sig från resten av lägenheterna bör du fråga efter licenser. Risken finns att ombyggnaden är olaglig.

Vad brukar utländska köpare ofta missförstå?

– Preskription betyder att kommunen inte kan besluta om rivning eller böter, men det innebär inte att huset är lagligt. Tidigare var preskriptionstiden 8 år på Mallorca, men all om- eller tillbyggnad gjord efter 2018 saknar preskriptionstid. Ett intyg om att det inte finns någon överträdelse, infracción, betyder inte nödvändigtvis att det inte existerar någon överträdelse. Det betyder bara att kommunen inte har intyget i sitt register. Ett boendetillstånd, cédula, intygar inte att huset är lagligt. En helt igenom olaglig konstruktion som är byggd före mars 1987 kan få boendetillstånd. Många gånger har olagliga utbyggnader gjorts på huset efter att det har erhållit certifikatet. Om du söker bygglicens från kommunen kommer du att först behöva att riva eller legalisera dessa utbyggnader, innan du får den. En olicensierad konstruktion kan registreras fullt ut i fastighetsregistret och ändå inte vara laglig. Att det finns i registret är alltså inte ett bevis för att det är lagligt. Ett stall eller lager har inte boendetillstånd även om det är byggt med licens. Om du bygger om det till bostad kommer du inte få kommunens tillstånd att bo i det.

Råd från en svensk bostadsköpare

Elisabeth Köster började leta lägenhet att renovera på Mallorca för tre år sedan. Det mesta har gått bra men visst har en del problem uppstått.

– Jag har höga krav men drivs av utmaningar! Därför gav jag mig in i detta projekt utan att vare sig känna någon oro eller större irritation för de problem jag stötte på. Jag löser problemen vartefter de dyker upp, på ett eller annat sätt. Det har varit ett fantastiskt äventyr med många skratt, roliga missförstånd, kulturkrockar och väldigt mycket jobb. Jag förstår mig inte på spanjorernas logik men mycket löser sig och de flesta är mycket glada och vänliga!

Elisabeth Köster

ELISABETHS RÅD TILL ANDRA KÖPARE:

1.     Förberedelser

Ta reda på så mycket som möjligt själv innan du ger dig in på marknaden, och lär dig spelets regler! Jag följer lagar och förordningar så jag kan ”sova gott om natten”. Och jag förbereder mig ordentligt och kollar vad som krävs. Ändå fungerar det inte alltid. Det kan bero på myndighetspersoners okunnighet, bristande service, ren ovilja att förstå och på mer eller mindre seriösa personer som vi i vår godtrogenhet väljer att lita på. Kulturkrockar kan många gånger ske utan att det är illa menat från någons sida. Acceptera det faktum att människan lär sig genom sina misstag, det är så världen utvecklas.

2.     Kolla upp rekommendationer

Du kommer att möta många som rekommenderar mäklare, advokater, arkitekter, hantverkare etc. Kolla på egen hand via hemsidor och personer du vet att du kan lita på. Du kan lyssna på andra, men besluten tar du alltid själv.

3.     Översätt avtal och licenser

Om du är någorlunda språkbegåvad klarar du dig bra även om du inte kan spanska, men när det kommer till avtal, licenser etc måste du anlita någon som kan översätta och gärna kan engelska eller tyska.

4.     Välj advokat noggrant

Var ytterst noggrann när du väljer advokat och se till att han eller hon är registrerad eller rekommenderad av någon du verkligen litar på. Om advokaten gör fel eller inte gör sitt jobb är det mycket svårt att komma tillrätta med. Samma noggrannhet gäller arkitekt och byggansvarig. Stora problem och kostnader kan uppstå om kompetensen inte räcker till.

5.     Ställ frågor om allt

Var noggrann i din kontroll av vad som intygas och lovas. Ta inget för givet och ställ frågor om allt. Förvissa dig om att den byggansvarige verkligen förstår vad du vill att han ska göra och hur slutresultatet ska bli. Tänk på att luftfuktigheten är hög här och god ventilation behövs.

6.     Fuska inte med byggloven

Arkitekt behövs för bygglicensen, men håll koll på att han gör allt korrekt. I mitt fall blev det ganska många missar vilka jag själv upptäckte. Sådant kan göra att bygglovet drar ut på tiden. Kontrollera gamla ritningar om de finns. Även stammar och bjälklag behöver kontrolleras då både nya och gamla vattenskador är vanliga både från terrasser och vattenledningar.

7.     Var vänlig och trevlig

Odla en bra relation till konstruktören och hans byggare. Det lönar sig när problem uppstår. Besök bygget ofta. Avgörande frågor kan uppstå som de aldrig skulle ringa dig om. Kom oanmäld, då ser du hur de jobbar.

8.     Stå på dig när det blir fel

När kontraktet för min bygg-el gick ut och jag skulle skriva kontrakt för privat el, kunde inte personalen på Endesa hantera den typen av abonnemang. Detta resulterade i att jag blev utan el över jul, nyår och trettonhelg. Av Endesas kundtjänst fick jag sedermera veta att det får enligt lag inte ta mer än sju dagar innan man får elen tillbaka. Trots det måste du vara mycket bestämd för att saker ska hända.

9.     Ta höjd för extra utgifter

Om du har en begränsad kassa är det bättre att hyra i början. Även en godkänd budget kan ändras. Plötsligt kan du få besked om nya skatter som måste betalas. Även nybyggen kan medföra oförutsedda kostnader. Är du själv byggherre kan du följa arbetet i varje led, och därmed kostnaderna. 

Annicas väg till drömjobbet

Text: Karolina Kallentoft
Foto: Pår Olsson

Det var ett tips från en granne som gav textilläraren Annica Lindgren chansen att ägna sig åt det hon drömt om: Att bygga upp en konst- och designinriktning och undervisa elever i alla åldrar. Och det på en nyöppnad internationell skola i Palma. Idag har skolan elever i åldern 5 – 16 år, och Annica undervisar även i Svenska som tredjespråk. Skolan heter Green Valley School och en femtedel av eleverna har svensk anknytning. Men vägen till drömjobbet var lång.

Året var 2008 då Annica kom till Mallorca för att hälsa på en vän som jobbade på Svenska Skolan i Palma. Vid besöket erbjöds hon jobbet som skolans slöjdlärare. Annica tackade ja och höll sina första slöjdlektioner under några intensiva veckor under våren. På den tiden var Svenska skolan liten och ville ha undervisningen koncentrerad, Annica löste det genom att jobba på loven och ta någon vecka ledigt från sitt jobb som textillärare i Malmö. Så fortsatte hon i några år, men Svenska Skolan i Palma växte och det blev ohållbart att kombinera båda jobben.

– Vid mitt sista år hade jag över 150 elever att undervisa och betygsätta. Det var mycket jobb, men det var fantastiskt roligt att se hur mycket fint vi kunde skapa tillsammans.

Annica valde att flytta till Mallorca på heltid. Parallellt designade hon sidenklänningar, smycken och importerade organiska fårskinn. En del kunde säljas i hennes vän Linns butik Tree of Life i Palma.

Annicas passion för textildesign började med mormor Karin. Hon var sömmerska för Oscar Jacobsson och sydde kostymer av högsta kvalitet. Karin hade en ateljé med stor vävstol, symaskin och en klädkammare med knappar, tyger och allt annat som hör det textila skapandet till.

– Mormor uppmuntrade mig att skissa upp mina idéer och omvandla dem till kläder. Vi tillverkade och sydde mycket tillsammans. För mig är det egna skapandet viktigt för att jag ska kunna utvecklas som lärare, och i det är mormor min stora inspirationskälla.

Annica arbetade under några år som gymnasielärare inom mode och design på Tillskärarakademin i Stockholm. När hon flyttade till Malmö väcktes iden att jobba som mönsterkonstruktör i Köpenhamn. Men jobbet var datorbaserat, ensamt och påminde inte alls om vad hon drömde om. Istället gick hon tillbaka till jobbet som textillärare.

– Det var en viktig insikt för mig. Jag älskar dynamiken i samspelet med mina elever, och har sedan den dagen uppskattat det levande i mötet som sker i klassrummet.

När Mallorcaliv träffar Annica på Green Valley School är hon på tillfälligt besök under sin fyra månaders korta mammaledighet för dottern Emma May. Hon visar oss runt och berättar hur undervisningen i Svenska växte fram.

– Skolans metodik bygger på en filosofi om Human Values. Eleverna börjar varje dag med en andningsövning för att kunna fokusera bättre under dagens lektioner.
Under skolans första år läste de om inspirerande personer i små grupper på elevernas hemspråk, och det var där undervisningen i svenska tog form.

– Då läste vi väldigt mycket om Astrid Lindgren.

Annica talade med sin chef om vikten att få utveckla svenskan som språk och även undervisa i läs- och skrivinlärning, och hösten 2018 började hon undervisa i svenska som tredje språk. Hon utvecklade lektionerna efter den svenska kursplanen med stöd från material från Utbildningsradion. Redan följande höst kunde de äldsta eleverna även välja att studera Svenska via Sofia Distans för att få bättre behörighet till svenskt gymnasium.

På en internationell skola är hemspråket viktigt för barnen.

– De flesta får med tiden engelskan som sitt starkaste språk, berättar Annica. För de små är det därför viktigt att börja rätt, till exempel genom att ljuda, stava och tala mycket på lektionerna. För elever som inte pratar så mycket svenska hemma gör det stor skillnad.

En stor skillnad mot svenska skolan är att den internationella börjar tidigare, de yngsta elever som Annica lär att läsa och skriva är bara fem år.

– För mig är det viktigt att skapa en trygg inlärningsmiljö där vi lär känna och respekterar varandra. Sedan drar vi på och kan ofta hålla ett bra tempo.

Samtidigt upplever hon att spansk och engelsk metodik har större fokus på prestation.

– I svensk skola är vi duktiga på att arbeta med individen, och eleverna lär sig tidigt att utveckla sina styrkor och svagheter. Med svensk lärarbakgrund upplever jag att jag arbetar tillsammans med mina elever, och inte framför dem, säger hon och fortsätter:

– I Sverige har lärarna även en kontakt med föräldrarna som gör att skolan kan fånga upp inlärningsproblematik och beteendeproblematik. Det försöker vi också göra här.

Vi går vidare till salen för Art and Design, salens väggar är fyllda med elevernas olika konstprojekt.

– Utöver vanlig undervisning skapar vi scenografi och kostymer till julens och vårens musikaler.

Och till högtider och skolans internationella basar skapar vi dekorationer med olika teman.

– Jag brinner för svenska traditioner och har fått stor uppbackning av föräldrarna. Lucia och midsommar är något unikt. Skolan har sitt eget luciatåg som är väldigt uppskattat.

Den brittiska skolan har tre viktiga testperioder per år, och all undervisning fokuseras på att eleverna ska klara dem. Därför får musikaler och luciatåg inte ta tid från övrig undervisning.

– Barnen övar hemma på sina sånger, resten sker på independent study eller workshops, och för de äldsta eleverna är det valfritt.

Annica säger att svenska föräldrar ibland reagerar på att det är mycket läxor och långa dagar.

– Tanken är att eleverna kan få hjälp med läxor under lektionerna för Independent study, istället för att lägga mycket tid på läxor hemma.

Annica ser fördelar både med svensk och internationell skola.

– Svenska skolan kan vara en bra start för barn som kommer direkt från Sverige, eller som vill stanna i det svenska skolsystemet. Men den ger inte möjlighet till vidare studier i Spanien och internationellt. Så vill man ge barnen en bra start i Spanien är en internationell skola bra.

Nyast på Palmas barhimmel

Mallorcaliv har prövat 5 nyöppnade barer för vin, öl och cocktails i Palma.

BAR LA SANG

Lukas Lundgren och Eritrea Willoughby slog upp portarna till baren La Sang vid plaza Hospital, döpt efter gatan som leder upp till baren, i oktober i fjol. Här serverar de naturvin och öl från små producenter över hela världen i en klassisk rustik miljö med väggar täckta av flaskor på rad. Till vinet erbjuder de pamboli, chark och ostar från lokala marknader.

–Det finns ett naturvin för alla, säger Lukas. Naturvin kan smaka kambutcha, cidrigt, fermenterat, vilt och operfekt. Det har en väldigt romantisk smak. Men det behöver inte vara funky, naturvinet har utvecklats och är inte längre en liten marknad.

Lukas passion för naturvin blir uppenbar när han berättar.

–Vi har mellan 60 och 100 vinmakare på Mallorca men bara tio eller elva jobbar organiskt. Jorden här har lågt ph-värde och är svår att odla, det är ofta en kamp. På Mallorca konsumerar vi lokalt, väldigt lite exporteras men vi gör så pass bra vin att det kan drickas överallt.

Passionen omfattar även omsorgen om våra jordar, och han frågar retoriskt:

–Ska man behöva skada allt liv runtomkring för att producera vin? Vid storskalig vinodling används pesticider och där växer inget annat än vinrankor. Runt en organisk vinodling är det grönt, liv och biologisk mångfald. Har vi inte det agrikulturella perspektivet tappar vi hela det autentiska. Jag tycker det är bra att trenden med naturvin uppmärksammar människor på vad som händer ute på fälten. Vin är klassat som kulturprodukt och behöver inte ha innehållsförteckning. Det innebär att vi inte vet vad vi häller i oss. Men med naturvin vet vi, allt det innehåller är fermenterade druvor.

Han avslutar:

–Naturvin filtreras inte, för att man vill att smaken ska bevaras. Det är därför den är så komplex och karaktärsrik. Naturvin har en mer komplett smak, med struktur, finess och djup. Precis så som jag gillar vin.

Bar la Sang, Plaza de L´Hospital 2

ADALT BREWING

A Dalt är mallorkin för ovanför och namnet kom till när vännerna Sebastian Barceló, Guillermo Blasco och Alberto Camina ombads sälja sitt hantverksmässiga öl på en fest som hölls av frilanskollektivet en trappa ner. I nio år bryggde de bara för vänner, men sedan i oktober driver de både bryggeri och ölhall med avskalad garagekänsla mot en stor skyddad innergård målad i vitt. Här samlas lokala hipsters i yngre medelåldern, men A Dalts öl säljs även i specialbutiker som Del Món Beer i Santa Catalina.

De tre vännerna är alla ingenjörer med olika inriktning och brygger sin cerveza artesanal, eller craft beer om man så vill, vid sidan av. Sebas, som är projektets entusiastiska initiativtagare, jobbar i båtindustrin med att utveckla samma monitorer för bl a temperaturkontroll som de använder i bryggeriet. De stora pannorna är inhysta bakom en glasvägg och här pågår dygnet runt fermentering av flera olika ölsorter, som kan drickas såväl färska som lagrade. Filosofin är att erbjuda en begränsad upplaga recept som ska tilltala alla smaker, som suave, blanca, negra/stout, amarga/bitter och Indian Pale Ale. Vissa favoriter kommer alltid finnas, men några ska alltid vara nya. Varje ölsort föräras med sin egen burkdesign utformad av en lokal formgivare.

Vännerna berättar att man först under de senaste tio åren har börjat brygga craft beer i Spanien, och att mikrobryggerierna har bra koll på varandra. Den största skillnaden mot industriöl ligger i att hantverksmässig öl inte pastöriseras, vilket gör att de karaktäristiska fermenterade smakerna mognar fram bättre. Upp till fem år kan craft beer lagras, och smaken utvecklas hela tiden.

Adalt Brewing, Calle Arxiduc Lluis Salvador, 40 

CAOBA

Caoba är spanska för mahogny. Caoba är också en nyöppnad cocktailbar på en välkänd adress på Santa Catalinas restauranggata nummer ett, calle Sant Magí. Så sent som i december övertog bartenderna Albert Macía och Damian Gil A Casa Mias forna lokal. Med själ och hjärta har de förvandlat den till en bar som de själva drömt om att driva: en avslappnad och sobert inredd cocktailbar som serverar klassiska och personliga cocktails, gintonics och infusiones, med intressanta tillbehör som syltad ingefära. Den långa bardisken är full av cocktailtillbehör och personliga ting som Albert och Damian samlat på sig under alla de år då de blandat drinkar i Barcelona, Amsterdam och på Mallorca, samtidigt som de planerat inför sin alldeles egna bar. Bakom bardisken i det dovt ljussatta antika skåpet, i mahogny såklart, finns spritflaskor med varierande ursprung. Bland annat finns här flera sorters rökt whiskey och bitter, två spritsorter som de båda bartendrarna med förkärlek smaksätter sina drinkar med. De ofta färgstarka drinkarna serveras i udda, vackra glas, alltid med något ätbart nedstoppat eller perforerat av en tandpetare som vilar på glasets kant.

Vill man sitta avskilt finns ett rum för större sällskap en trappa upp.

Caoba, Calle Sant Magí 61

EMBLEMATIC

I ett duplex vid Paseo Maritimo där Cappucchinos tidigare huserade finns sedan i våras coctelería Emblematic. Jaime Colombas har en energi som går att ta på när vi träffar honom och parhästen Carlos Berastain vid det runda bordet under trappan. Här har vi sällskap av en rosa plastflamingo och en svartskimrande leopard som vilar i en plastdjungel. Runt om oss är väggarna över marmorpanelen klädda med tropiskt klorofyllgröna tygtapeter. Medan de berättar om restaurangen åker fat efter fat fram med klassiska spanska och internationella rätter som patatas bravas och tacos, med en inte sällan kryddstark twist. ”Emblematiska rätter”, som Jaume gärna kallar dem.

Emblematic håller öppet varje dag från frukost till sen cocktailtimme och Jaume förklarar att det ska alltid gå att hitta något man gillar här, det ska vara ett ställe där stämningen förtätas och chillas av under dygnets timmar. Turister från de omgivande hotellet kanske hittar hit på morgnar och eftermiddagar, medan det yngre lokala klientelet framför allt besöker Emblematic på kvällen. Kanske reserverar de övervåningen, som kan skärmas av från övriga gäster om så önskas, eller tar en cocktail i baren eller på den stora terrassen mot gatan.

Jaume Colombas har gjort sig känd i Palmas nattliv med barerna La Tremenda intill Hostal Cuba, och Bandarra vägg i vägg med restaurang El Camino, två ställen där stämningen ofta är hög. Inspirationen till Emblematic hittade de båda vännerna under en lång helg i spansk fiestas absoluta epicentrum, Madrid.

Emblematic, Paseo Maritimo 1

DOOR 13

Dörren på calle de les Caputxines 13 är femhundra år gammal, och du kan bara komma in med kod. Väl inne möts du av den excentriske fransmannen Stephane Melaerts skapelse, cocktailbaren Door 13. Här har han levt ut alla sina önskningar om en lyxig flamboyant, intim och till vissa delar erotisk bar. 

Men inte för mycket, försäkrar han och visar oss till salongen och fotoutställningen som påminner om filmen Eyes wide shot. På borden omgivna av chesterfieldsoffor och sammetsklädda fåtöljer står dödskallar och kandelabrar med rinnande ljus. Här spelas levande musik flera kvällar i veckan med skön speak-easy-atmosfär.

Över baren med dubbel takhöjd hänger venetianska masker, och rakt fram svävar enorma inglasade vita änglavingar mot en svartmålad vägg. Baristan frågar artigt om vilka drinkar vi föredrar, och Stephane visar oss menyn, tjock som bibeln. Här finns inte bara klassiska cocktails som Moscow mule, Singapore sling och en lång rad gintonics, utan även egna noga framforskade smakkombinationer på cannabis, absint, örter och udda ingredienser som en särskild peppar från Himalaya.

Våra cocktails är för dem som är ute efter nya erfarenheter, försäkrar Stephane medan baristan serverar mig en cocktail med doft av lime och trä. Fantasifullt serverad och fullkomligt ljuvlig i gommen.  

Door 13, Calle de les Caputxines 13

Dionisio ”Johnny” Suárez med rätt att knäcka oss friska

När Johnny Suárez var femton år hade han växt snabbt på längden. Det gjorde att Johnny utvecklade en skolios, ena axeln stod upp och ryggraden som såg ut som ett S. Han var då fotbollsspelare i IFK Stockholm och kämpade om en topplacering i pojk-SM. Fotbollslaget hade en egen naprapat, Roger Johnsson, som såg till att Johnny kom till en ortoped och fick korsett. Den skulle han ha dygnets alla timmar utom när han stod på plan. Inklämd i korsetten i två års tid gick han ner i vikt eftersom korsetten begränsade matintaget. Ryggen blev inte rakare, på sin höjd bromsades bara skoliosen. Ändå lyckades Johnny hjälpa laget till bronsplacering, och de blev bästa Stockholmslaget den säsongen. 

Text: Karolina Kallentoft | Foto: Anders Ahlgren

”Du måste göra något, du måste gå på gym och gå upp i vikt”, sa pappa Dionisio oroligt när Johnny äntligen var fri från korsetten. Så han började gymma, och byggde upp 15 kg muskler på 2 år. Ortopeden tittade på ryggraden igen, och nu hade kurvaturen halverats. Musklerna hade rätat upp den.

– Jag har aldrig haft ont i ryggen, och idag har jag inga som helst problem förutom gamla fotbollsskador som spökar. Den återhämtningen var det som fick mig att välja att plugga till naprapat. Och Roger Johnsson, säger Johnny och ler.

Jag vet inte om Roger Johnsson är en legendar eller inte, men han var den förste naprapat jag själv gick till hemma i Vasastan i Stockholm. Jag led av huvudvärk redan då, och jag gjorde det när jag flyttade till Palma för snart sex år sedan och letade efter en naprapat. Jag fick Johnny rekommenderad och sedan dess har jag återkommit några gånger om året.

Johnny Suárez har kliniken Columna Vertebral i Palma sedan 15år.

– Det är så jag brukar få mina kunder, både inflyttade, spanjorer och båtfolk, förklarar Johnny. De rekommenderar mig. Jag har pluggat fem år för att få min legitimation men naprapati är egentligen inte godkänd här, så för de som inte är svenskar, norrmän eller amerikaner måste jag oftast förklara vad det är jag gör.

Så vad är det du gör med dina patienter?

– Kort sagt korrigerar jag felställningar i ryggraden och andra leder i kroppen. Dessa trycker oftast mot nervsystemet eller begränsar ledens naturliga rörlighet, och det är då man kan få värk och inflammation, eller sämre funktion i muskler och leder. Detta kan sedan orsaka allt från huvudvärk, andningsproblematik, sömnbesvär, dålig hållning och ischias.

Vilka skador söker folk för?

– Många som kommer har värk av något slag, men när det finns smärta finns det inflammation. Vissa har akuta idrottsskador där en kroppsdel har svullnat upp, blivit röd och smärtar. Den kan ofta behandlas med kyla och något smärtstillande preparat. Påfallande många besvär orsakas av mental stress och då måste man förstå vad orsaken är. Men generellt rör det sig oftast om ryggbesvär, som ryggskott, kontorsnacke, värk i axlar eller någon annan typ av överbelastning.

Det första jag gör är att ställa frågor, för den stora konsten är att förstå varifrån värken kommer.

Hur går en undersökning till?

– Det första jag gör är att ställa frågor, för den stora konsten är att förstå varifrån värken kommer. Många gånger vet inte patienten det själv, och då uppmuntrar jag till att undersöka den fysiska och psykiska miljön. Kan det vara exempelvis arbetställningen eller hur man sover? En hel del stressrelaterad värk har sin grund i mental stress. Sedan utför jag med patienten olika aktiva och passiva rörelser, och olika nervtester. Nästan alltid ser man en klar förbättring efter behandlingen på just de här rörelsemomenten. Det skapar ett förtroende som visar att man faktiskt kan bli bättre. Själva behandlingen är en kombination av justeringar och massage, muskelstimulering.

Hur ofta behöver man komma till dig?

– Efter två till tre gånger brukar de akuta besvären ha försvunnit, men det är bra att komma på revision var sjätte vecka. Mitt mål är annars att patienten ska förstå orsaken och försöka få bukt med den, då behöver man inte komma tillbaka så ofta.

Vilka är de vanliga orsakerna du ser?

– I första hand har patienterna fysisk smärta till följd av idrott- skador, ryggskott, nackspärr eller andra fysiska skador. Men av erfarenhet ser jag att många påverkas av psykisk ohälsa, och många kommer till mig först när det har gått väldigt långt. Orsakerna kan finnas i miljön runtomkring, som i familjen, arbetsförhållandena, sömn eller kost. Allt detta skapar en fysisk stress i kroppen, men också i huvudet och ger obalanser i hormoner och i nervsystemet som inte får vila. Eller i magen, med magsår som följd. Men man måste vilja bli bättre för att förändra sig. Samtidigt kan små förändringar göra skillnad, då orkar man genomföra nästa förändring. Som att promenera en halvtimme om dagen, om problemet är statiskt.

Sa ronda på Via Argentina serverar klassisk spansk lunch

Kan du se någon oroväckande ohälsotrend i samhället?

– Barn som växer in i en dålig hållning på grund av sina mobiler, paddor och inaktivitet. De växer med huvudet framför kroppen, och det gör det svårare att exempelvis andas ordentligt. Barns hållning kan man korrigera tidigt, men då gäller det att föräldrarna är uppmärksamma. Det kan vara att barnen klagar på smärta, eller att man faktiskt ser att de växer snett. Låt inte barnen sitta i soffan med huvudet hängande utan skaffa ett bra bord till datorn och en bra stol där de sitter korrekt. Jag har även hört ögonläkare som misstänker att problem med barns ögon kommer från mobilanvändande. Det blir ett slitage på ögonnerven när den konstant får jobba inåt med ett nära fokus och blir utsatt för skiftande belysning. Dålig hållning och fysiska inaktivitet bland barn har ökat markant och leder till smärta och övervikt redan hos små barn.

Finns det något du inte kan behandla?

– Något som är svårt att behandla är symptom som kommer av mögel, om man inte kan eliminera möglet är enda lösningen att flytta. I Spanien är det vanligare än i Sverige med fuktiga hus med mögel och många använder mögeltvätt, men det hjälper sällan i längden. Sporerna sätter sig i lungorna och orsakar dåligt allmäntillstånd som du inte blir av med så länge du blir utsatt. Samtidigt finns det tillstånd som man kanske får lära sig att leva med. Jag har lågt blodtryck och får ta det lugnt när jag ska resa mig, men det är inte mer med det. Lider man ska man förstås göra de undersökningar man behöver, men man ska nog akta sig för att övermedicinera.

Vilka råd brukar du ge?

– Ett råd är att ta det lugnare och göra det du själv vill göra, för då mår du bra. Ett annat är att djupandas, att tänka på din hållning och se till att träna rätt och äta nyttigt. Skippa skräpmaten och det raffinerade sockret, det skapar inflammationer i kroppen och en hajp i hjärnan. Laga riktigt mat istället och ät på ställen där de lagar maten från grunden, som på många av de traditionella spanska restaurangerna.

Min värk visade sig bero på kopparöverskott och du hjälpte mig i beslutet att ta ut min kopparspiral. Hur stor roll spelar metaller och kemikalier för vår ohälsa?

– Jag har hört många som blivit av med sin värk när de låtit ta ut sitt amalgam som ju är fullt med kvicksilver och andra tungmetaller. Andra lider av inopererade skruvar eller andra implantat. Besvären kan komma efter hand och därför glömmer man lätt bort dem, men man ska absolut fundera på vilka eventuella främmande föremål man har i kroppen och om man reagerar på dem. Jag lät själv ta ut mitt amalgam i förhoppningen att bli av med mina sömnbesvär. Nu hjälpte det inte, för min del är det nog genetiskt.

Och om man bara är beredd att göra en sak för hälsan varje dag, vad ska man göra då?

– Andas trettio djupa andetag. Överdriv det hela, då blir det en stretch för bröstkorgen som många behöver. Och gör det gärna när du promenerar så får du den biten också.

Hälsosamt och smaskigt i Palma

Typisk spansk mat som skinka och friterad bläckfisk, nedsköljd med en kall öl, är kanske inte mest känd för sitt näringsinnehåll. Men gott är det, och folk kommer inte sluta äta det i första taget. Men det finns massa annat gott att äta också, som dessutom gör att du mår bra eller bättre, och faktum är att det blir lättare och lättare att göra det. Mallorcaliv har testat fem cafér och butiker i Palma, inget av dem äldre än ett år, med olika fokus och utbud, men med det gemensamt att de har vår hälsa i centrum. Här finns varken kött eller fisk så långt ögat når, men däremot plastfritt, ekologiskt och närodlat.

Text: Hedda Lapidus | Foto: Pär Olsson

Mama Carmen Coffee and Bakery

Populära Mama Carmen Coffee and Kitchen fick en vegansk lillasyster i juni, bara nåt kvarter bort på Carrer de Rossiñol. Ägaren Alessandro Castillo letade egentligen efter ett större kök för sitt första ställe som knappt har mer än en meter arbetsyta i köket och alltid är proppfullt. Denna lokal, ett före detta bageri med såväl ugn som tillstånd på plats, dök upp, och var perfekt men bra mycket större än vad han behövde så han och kompisen/arbetspartnern The Hippie Baker, eller Sonia Gonzalez, slog sig ihop. Sonia bakar veganska småbröd som munkar och bullar till Mama Carmen och andra caféer i stan. I lokalen finns nu både kök, café och galleri. I köket finns en vegansk kock som lagar raw pasta, soppa, poke bowls och vegansk rumba men mallorkinernas favoriter är smörgåsarna på llonguetbröd.

– Häromdagen hade vi sju engelska gäster som åt äggröra utan att veta det var veganskt men som tyckte att det var den bästa frukosten på länge. Vi gör vår egen veganska ost och skinka också. Jag tror att vi öppnar människors sinne genom att visa att det finns goda alternativ till traditionell mat, säger Alessandro.

Andra favoriter på menyn är pannkakor, granola och acaibowls, och allt kan göras glutenfritt. Här finns en mängd olika kaffevarianter men bara plantbaserad mjölk. Mama Carmen lyckas hålla en ekologisk nivå till 80-90 % men måste Alessandro välja tar han närodlat över ekologiskt. För att minska svinnet använder de appen Too good to go och säljer produkterna mycket billigare i slutet av dagen. Och Carmen, det är Alessandros döda mamma.

Carrer de Rossiñol 3a

Totally gutted

I slutet av oktober öppnade Totally Gutted, den första butiken av sitt slag i Palma. Amerikanska och nyinflyttade Libby McCann vill introducera fermenterad och probiotisk mat som kombucha, miso, kimchi, kefir och kokosyoghurt till oss. Hon är raw vegansk kock som dessutom har pluggat holistisk näringslära med en bakgrund som kock på yachts. Eftersom hon inte får plats med två toaletter (ett krav för att kunna ha café) i den lilla lokalen kommer hon fokusera på försäljning och avsmakning.

Det kan finnas en viss inlärningskurva eftersom smakerna kan vara starka, men kombucha är den dryck som ökar mest i USA. Mikrobiomet i tarmen behöver vara i harmoni, och mat som friterad, stark och drycker som alkohol stör och kan resultera i matsmältningsbesvär av olika slag. Har du gasig mage är det din kropps sätt att säga någonting till dig, säger Libby.

Ingen påstår att du blir superhälsosam av att dricka ett glas kombucha, men probiotikan i den hjälper de bra bakterierna i kampen mot de dåliga och du bryter ned maten bättre. Libby har flera olika sorters kombucha på kran och du kan ta med dig en egen flaska för påfyllning. Allt hon kommer att sälja kan du lägga i medhavd behållare om du vill. Dessutom kan du köpa utrustning om du blir sugen på att börja fermentera hemma, och då får du en scoby (symbiotic culture of bacteria and yeast) på köpet. Den behövs för att processen ska komma igång. En trappa ned har Libby sitt labb, där hon noga övervakar alla bakteriekulturer och levande väsen.

Calle Despuig 52

Nu market

Sandra Chemla Verdu och John Chemla är båda uppvuxna kring Medelhavet och gillar att dyka. När de såg att det hela tiden blev mer plast i havet började de fundera på hur de kunde bidra till att minska den, förutom att försöka städa lite varje gång de var på stranden. När de bodde i Australien brukade de handla i en butik där alla livsmedel såldes i lösvikt och eftersom Sandra har läst en master i CSR och John är kunnig i näringslära och hälsa bestämde de sig för att öppna en liknande butik. Nu Market är så nära zero waste det går och i princip helt plastfri.

Vi försöker också sätta press på våra leverantörer så att de inte levererar produkterna i plast, även om det såklart är bättre med plast kring 100 kg cashewnötter än 100 gramspåsar. Vi vill visa att man kan utesluta plast i alla led, säger John.

Här finns ett stort urval av legymer, spannmål, nötter, torkad frukt, teer, fröer, pasta och ris liksom buteljerad olivolja och honung (som inte får säljas i lösvikt på Mallorca på grund av certifieringar). Dessutom säljer de städmedel i lösvikt och färsk frukt och grönsaker från Mallorca och du kan mala ditt eget nötsmör i en kvarn. I det lilla caféet serveras kaffe med egengjord plantbaserad mjölk och bakverk och det finns en kran för kombucha.

Plaza de Progres 19

Mukka Coffee Palma

Magali de Haas diagnosticerades med glutenintolerans för två år sedan och i samma veva bestämde hon och sambon Isma Plegasuelos sig för att bli veganer. När de flyttade till Mallorca för att öppna café för ett år sedan var det därför självklart att det skulle vara både glutenfritt och veganskt. Ingen av dem har direkt sin bakgrund inom krogvärlden, men Magali extraknäckte på café när hon pluggade. Däremot har hon bakat så länge hon kan minnas, så hennes föräldrar blev inte det minsta förvånade av deras beslut. På Mukka, som betyder farmor på den flamländska dialekt som belgiska Magali talar, serveras frukost och lunch, allt med lite brunchig touch.

– Bestsellern är helt klart de amerikanska pannkakorna! Från början gjorde jag dem söta, men när gästerna började efterfråga salta pannkakor så införde jag sådana också. Och så undrar alla vad äggen är gjorda av, berättar Magali.

Hon avslöjar receptet: rismjöl och butternut squash. Och ”alla”, det är stammisarna som jobbar i närheten och andra som vallfärdar från hela stan. Köket är pyttelitet liksom kylutrymmet vilket medför vissa begränsningar för Magali som lagar all mat, medan Isma gör drycken. Hon har en ugn och gör alla bakverk, men brödet köper hon in. I princip allt är ekologiskt. De lägger en stor vikt vid kaffet, och serverar bara specialkaffe av högsta kvalitet.

Calle del Carme 12

Temple

Det var när Gary Rosenberg från Paris började meditera som hans liv tog en ny riktning. Han skiftade sitt fokus från att handla om att antingen vilja ha eller inte vilja ha saker till en plats i harmoni i mitten och att observera utan att agera. Han började också äta vegetariskt och ekologiskt och slutligen flyttade han till Mallorca för att komma närmare naturen. Han öppnade Temple, kombinerat café och butik, för ett år sedan, och namnet kommer av att han menar att vårt medvetande och vår kropp är ett tempel som vi måste ta hand om.

– Jag vill nära både kropp och själ, med näringsriktig och energigivande mat, doft och musik. Förutom att vi serverar ekologisk och närodlad frukost och lunch har vi events på kvällarna. Jag bjuder in människor som har något att dela med sig av, det kan vara eteriska oljor, musik från Amazonas eller plantbaserad medicin. Dessutom har de flesta som jobbar här en bakgrund inom andlig healing och vi har samma filosofi. Lyckan måste finnas nu, inte i framtiden, menar Gary.

Menyn är enkel, det går inte att ha allt för många val när allt är färskt och plantbaserat. Gary följer årstiderna men vill också ha klassiker på menyn. Här finns också ett stort urval olika drycker, såväl varma som kalla. Folk tycker om att återvända för samma rätter, och kanske också för den lilla uteserveringen på gården. I butiken är det meditationsmattan som är bestsellern, något Gary är nöjd över, eftersom det betyder att fler och fler människor mediterar.

Calle Pou 24

Medicinska genombrott som kan förändra människors liv

Clínica Rotger och Hospital Quironsalud Palmaplanas

Tack vare de kontinuerliga framsteg som görs inom modern medicin kan vi människor förbättra och förlänga vår livslängd. Men för att den tekniska och vetenskapliga utvecklingen ska integreras i vården krävs kliniker och sjukhus som investerar i verksamheten och i specialistteam med kapacitet att effektivt tillämpa de medicinska framstegen.

Ett exempel på de senaste medicinska processerna som erbjuds på Clínica Rotger och Hospital Quironsalud Palmaplanas är 3D-rekonstruktioner av artärer och blodkärl som styrs av radiodiagnos och mikrokatetrar. Dessa navigerar genom insidan av blodkärlen för att bryta upp blodproppar, kanalisera blodflödet till hjärnan, vilket innebär att man helt kan undvika öppen hjärtkirurgi. Andra medicinska framsteg gör det möjligt att isolera organ inför cellgiftsbehandling och därmed förlänga livslängden hos patienter med exempelvis levercancer. Medicinsk vetenskap tillåter oss redan idag att med genetiska studier förutse risken för allvarliga onkologiska, neurologiska, kardiovaskulära eller metaboliska sjukdomar, i syfte att identifiera förebyggande behandlingar som är individuella för varje patient. Kort sagt, våra läkare har idag tillgång till helt nya verktyg och fler alternativ till hands för att bota sina patienter.

Denna nya kunskap bidrar också till en bättre livskvalitet för patienterna. Som exempel är det idag möjligt att snabba på rehabiliteringen av skador på leder, senor och ligament med stamceller eller regenererande vävnader med hjälp av chockvågsterapi. Viktnedgång förenklas avsevärt när man kan undvika kirurgi och istället implantera en gastrisk ballong som når magen i form av ett piller som intas oralt. Återhämtning av magmusklernas styrka efter den muskelförlust som inträffar efter graviditet kan ske med några små snitt med minimalt invasiva kirurgiska tekniker. Alla dessa förfaranden har två saker gemensamt: de kräver såväl stora tekniska investeringar som högkvalificerade specialister.

TAVI – transkateter aorta ventilimplantation
Clínica Rotger och Hospital Quironsalud Palmaplanas kardiologiservice erbjuder behandling mot allvarlig aortastensos, en hjärtsjukdom som hindrar blodflödet och kan orsaka trötthet, bröstsmärta eller yrsel.

Tidigare inbegrep en behandling komplicerad öppen hjärtkirurgi. Men tack vare nya behandlingstekniker där man använder sig av radiologistyrda katetrar, kan våra specialister återställa normal blodcirkulation med endast ett minimalt snitt, och därefter föra in en biologisk ventil monterad på metallnät, alternativt en stent (expanderbar slang) i blodkärlet. Vid Hospital Quironsalud Palmaplanas kan vi nu behandla strokepatienter med hjälp av en teknik som påminner om interventionsradiologi och mikrokateter. Våra specialister kan även lösa upp blodproppar som hindrar blodflödet till hjärnan och återställa neurologiska funktioner, förutsatt att behandlingen utförs inom fyra timmar efter de första symptomen uppstår.

Kemoterapi mot levercancer
Kemoterapi är en cellgiftsbehandling mot levercancer där man applicerar högdoserad kemoterapi endast på tumören, med fördelen att man därmed undviker att cellgifterna skadar övriga organ. Det är en banbrytande behandling som innebär att vi kan förlänga livet på patienter som drabbats av levercancer. Vid Clínica Rotger har vårt specialistteam bestående av Javier Pueyo, Antonio Arrivi, Marta Valero och José Antonio De Paz, redan tillämpat denna teknik vid sju ingrepp, alla med utmärkt resultat.

Genetiska studier
Från ett enkelt blodprov kan Clínica Rotger analysera över 24 000 gener hos en enskild patient och på så vis få fram en karta med all genetisk information om dennes mottaglighet för onkologiska, neurologiska, kardiovaskulära och metaboliska sjukdomar. Detta är extremt användbar information när man ska vägleda till olika behandlingar och ta fram strategier för förebyggande och individualiserad medicinering.

Slutligen har vi medicinska centra utrustade med ett molekulärbiologiskt laboratorium som i virustider med utbrott av influensa eller bronkiolit i realtid kan identifiera tjugo respiratoriska virus (RS-virus) med en RT-PCR-teknik, vilket möjliggör en snabb diagnos med beslut om patienten behöver behandlas med antibiotika. En finjusterad diagnostisk och ett snabbt påbörjande av behandlingen är av vikt vid akuta symptom hos särskilt spädbarn och små barn.

Avancerade behandlingar för rehabilitering av medicinskt trauma
Utöver vitala steg för att rädda eller förlänga patienters liv har de senaste medicinska framstegen införlivats även inom traumamedicin i syfte att förbättra behandling av medicinskt trauma, eller påskynda rehabiliteringen.

Doktor Luis Camacho, som nyligen tillträdde som chef för ortopedi och traumakirurgi på Clínica Rotger, förklarar fördelarna med att använda biologiska behandlingar med hyaluronsyra, blodplättrik plasma (PRP) och stamceller från fett eller ben för skador på ledband, leder och senor. En av hemligheterna bakom framgångarna med behandlingarna ligger i ett komplett kontrollsystem av produktsterilitet som gör att vi under hela processen kan identifiera spårbarheten i det biologiska materialet.

I våra rehabiliterande behandlingar kan vi strömlinjeforma de här återhämtningsprocesserna. Som exempel så aktiverar chockvågtekniken en analgetisk effekt som påskyndar metabolismen (ämnesomsättningen) och revaskulariseringen (återställningen av blodcirkulationen) i skadade områden, och kan därmed läka upp till 80 procent av en patients senskador. Den här typen av behandlingar leder också till positiva resultat för besvär som plantar fasciit (hälsporre), epikondylit (tennisarmbåge) eller chondomalacia patellae (smärtor i främre delen av knäleden), bland andra.

Hälsovård och estetiska behandlingar

Den medicinska utvecklingen erbjuder också nya alternativ inom estetik och viktkontroll. Exempelvis erbjuder endokrinologin (hormonbehandlingen) på Clínica Rotger och Hospital Quironsalud Palmaplanas behandlingar för att minska aptiten och skapa känsla av mättnad utan behov av vare sig operation eller bedövning. Lösningen är här en så kallad intragastrisk ballong som intas i form av ett piller. Tillsammans med balanserad kost och måttlig träning kan behandlingen leda till att kroppsvikten minskar med mellan 15 och 20 procent.

Graviditet och extrem fetma kan leda till att strukturen i bukmuskulaturen separeras eller försvagas och orsaka skador som bråck, matsmältningsbesvär, ryggsmärta eller bäckenbottenproblem, och få följder som påverkar kroppsformen negativt. Detta kan åtgärdas med ett minimalt så kallat invasivt diastas recti-förfarande. Med detta ingrepp återhämtas styrkan i bukmusklerna, och magen återfår samma form som den hade före graviditet eller övervikt.

Clínica Rotger’s dermatologiservice erbjuder en behandling med hyaluronsyra för förbättring av sekundära symptom på kvinnans yttre könsorgan som kan uppstå efter klimakteriet, efter cellgiftsbehandlingar eller av förlossningsskador och som kan medföra obehag såsom torrhet, irritation eller klåda.

Hyaluronsyra-injektioner i det här så kallade vulvovaginalområdet har nyligen vetenskapligt visat på förbättrad elasticitet och hydratisering, som leder till minskade sammandragningar och smärta. Injektionerna är ett enkelt och säkert förfarande som har testats med utmärkta resultat, och som ger en effektiv varaktighet på mellan 8 och 12 månader. Behandlingen utförs i samråd med klinikens dermatologiska specialister.

En dermatologisk utveckling som avgjort förbättrar människors liv är botulinumtoxin-injektionen som har visat utmärkta resultat för behandling av överdriven svettning i armhålor, händer och fötter, så kallad hyperhidros.

Sammantaget erbjuder våra kliniker moderna medicinska behandlingar till många vanligt förekommande besvär och sjukdomstillstånd.

Konstmässan FLECHA i Porto Pi, Palma

Mässan för samtida konst, FLECHA, öppnar sina portar den 14 juni i shoppingcentret vid Paseo Marítimo i Palma.

Konstmässan FLECHA PALMA, som i 26 år hållits med stor framgång i Arturo Soria Plaza Shopping Center i Madrid, kommer för andra året i rad till Porto Pi köpcentrum.
Medverkande konstnärer är Isabel Muñoz, Ouka Leele, Jesús Curiá, Rocío Cervera, Isabel Alonso Vega och Raúl Urbina, bland många andra.

FLECHA är en förkortning av Feria de Liberación de Espacios Comerciales och kom till med syftet att frigöra kommersiella utrymmen för konst. Konstmässan påbörjade sin resa för 26 år sedan i köpcentret Arturo Soria Plaza i Madrid och sammanfaller med välkända ARCO Art Fair, som också har inspirerat till dess namn (pil och båge). Initiativtagare och president är konstnären José Luis Aguirre, som med FLECHA ville bryta barriärerna och föra ut konst till gator och köpcentrum där man bekvämt och utan kostnader för inträde får tillträde och även möjlighet köpa kvalitetskonst till överkomliga priser medan man shoppar eller umgås med sina barn.

PALMA FLECHA har ett välgörande syfte då 5% från försäljningen går till RANA-stiftelsen (Hjälpnätverket för utsatta barn).

FLECHA PALMA, la Feria de Arte Contemporáneo
Porto Pi Centro Comercial
14 juli – 14 juni

Palma i det tjugonde århundradet

Mario Verdaguer beskrev det bra i sitt arbete «La Ciudad Desvanecida», Den tynande staden: «För varje enskild person som försvinner, försvinner även en stad. Byggnaderna stannar kvar, folket och bilarna rör sig fortfarande längs gatorna, men allt det här är bara en fantomagoria.»

Och visst är det så. Alla bevarar en stad i sitt minne och i sin historia. Men även det omvända gäller: «För varje hörn av staden som försvinner eller förvandlas, så bevaras det som en del av minnet hos många människor. Som ett fragment av deras inre stad.» Symbiosen mellan stad och människa är absolut.

Text: Carlos Garrido

Översättning: Karolina Kallentoft

Det blir till en intressant reflektion när vi ser på Palma i det tjugonde århundradet. En stad som på ett visst sätt fortfarande lever i fotografier och samtalsämnen från förra seklet («la Isla de la Calma», «bahía de Palma», «semester på Mallorca») men som för länge sedan upphörde att vara samma stad.

Det är ett så brett ämne, så obegripligt att det bästa vore att studera det i mikroskop. Låta det passera genom en liten sil. Hitta en referensknapp som förklarar allt.

För mig personligen går min första upplevelse av Palma tillbaka till början av 1970-talet. Och det på en speciell plats – det lilla vandrarhemmet på la Pau och området däromkring. När jag anlände till hamnen bad jag taxichauffören ta mig till ett pensionat «som var anständigt». Och han körde mig till det nu icke existerande Pensión la Paz.

Ibland tas jag tillbaka på en sentimental resa till denna speciella del av min stad. Cafét Can Martí är fortfarande exakt detsamma, men håller nu bara öppet under dagen. Från bageriet Forn des Racó sipprar ännu doften av nybakade ensaimadas som förtrollar sinnena. En promenad längs carrer de Can Sales, genom Sant Feliu är att ta en promenad genom en stad utan dess like. Moderna barer, klädbutiker, en hel drös konstgallerier. Man inser snart att många byggnader i området nyligen rustats upp. Förmodligen av utländska investerare som man med stor sannolikhet kan hitta på några av barernas uteserveringar. De dricker och minglar i en avslappnad atmosfär där du kan höra tyska och svenska talas mellan beställningarna av en ”gin tonic”.

Denna del av Canavall, den gamla delen intill det angränsande Born, visar upp en bra bild av Palma i det tjugonde århundradet. Det är en modern, europeisk stad, med samma stora varumärken och franchisebutiker som i andra stora städer. Detaljhandeln är oöverträffad. Stadens citykärna omges av en förfinad och internationell atmosfär. I den här delen av Palma hittar man samma märken och butiker som i Barcelona, Madrid, Rom eller Paris. Mode, inredning, den senaste tekniken… Globaliseringen har förvandlat en liten provinsiell stad till en kosmopolitisk huvudstad. Åtminstone Palmas centrala delar.

Jag stannar till ett ögonblick framför lägenhetsblocket där Pensión La Paz brukade ligga. Det var här jag tillbringade mina första nätter i Palma. Jag ser mig omkring. Och jag inser att denna stad är den “fantomagoria” som Verdaguer talade om. Den som inte existerar. Bottenvåningen där Na Margalida brukade spela piano med dörren på glänt och sålde sina snäckor som hon målat naivistisk. Mataffären på hörnet. Den halvt övergivna, hemsökta herrgården. Källaren där några äldre fattiga systrar bodde som sällan gick ut. Palatset där ett brott begåtts. Apoteket som ägdes av «Margarita la de la lejía» (Margarita som säljer blekmedel). Platsen där en sierska läste tarotkort för skolflickor… Jag passerar hörnet där tobaksförsäljaren Francisca brukade hålla till. Jag imponerades alltid av hur hon lyfte sina kjolar för att visa sina snoddar med insmugglad tobak. Nu ligger ett boutiquehotell på samma plats.

Förvandlingen har varit så stor att det känns som en helt annan stad. Numera är hyrorna skyhöga, endast inom räckhåll för investerare, semesteruthyrare och förmögna. Innan var husen som grottor. Branta trappor, mörka, bullriga. Människorna levde sina liv ute på gatorna och i barerna. Idag råder samma atmosfär som i ett hippt kvarter i södra Frankrike. Egensinnigt, rofyllt. Fyllt till bredden av designföremål och samtida konst.

Jag älskar att korsa El Born från Sant Feliu och gå längs med Carrer Constitució, förbi postkontoret och regeringsbyggnaden och sedan upp längs Canamunt. Stadens högsta punkt.

När du når området kring Plaça Cort är turisttillströmningen stor. De anländer i hela bataljoner längs esplanaden från katedralen. Det är som ett slags «elefantparad» som passerar över Plaça Major och som upplöses först i slutet av Sant Miquel. Många är kryssningspassagerare eller på tillfälligt besök. Man ser lätt vilka butiker som öppnats enkom med dessa turister i åtanke. Fullpackade med souvenirer och lokala produkter som ensaimada och sobrasada. Och så glass, massor av glass. Butiker som säljer t-shirts. Och uteserveringar där mängder av människor med mobilkameror, hästdroskor, transportfordon, grupper ledda av paraplybärande guider, turister på cyklar eller Segways, alla passerar de just här.

Detta hjärtat av Palma har förvandlats till ett superkommersiellt centrum. Aktivt under större delen av dagen. Outtröttligt, mångfacetterat. Jag kämpar för att känna igen Plaça Cort som det en gång var. Med en grupp pensionärer sittandes på en stenbänk framför stadshuset. Några bilar som sakta körde förbi. Den loja polismannen i dörren som hälsade på en disträ lokalpolitiker. Apoteket, lagerlokaler med kläder. Sett från vårt nuvarande perspektiv skulle det betraktas som en by.

För att inte tala om de centrala delarna av Canamunt. Till och med de legendariska juvelerarna längs carrer Argentaria har slagit igen. Istället för skumma lokaler med ägaren stående utanför entrén, vaksam och fåordig, är området nu fullt av moderna affärer, gourmetrestauranger och delikatessbutiker. Turister som tar sig till Plaça d’en Coll landar i en labyrint av uteserveringar, barer och restauranger. Horderna svämmar över de trånga gatorna i ett öronbedövande snatter. Röster, gatumusikanter. Det är som om torget låg mitt i en by i Toscana.

Även om du banar dig fram längs de allra smalaste gatorna, som Can Sanç, möts du av små lokaler som en gång inhyste dunkla slakterier och som nu förvandlats till en vermouthbar eller liknande. Mittemot de evigt brinnande lamporna inne på Can Joan de s’Aigo, en alltid lika aktuell plats att besöka för den riktiga pilgrimen. Det tycks omöjligt att föreställa sig att denna gränd en gång var en dunkel och farlig plats att befinna sig på. Där publiken från Teatre Sans brukade mingla och dit pensionärerna letade sig in för en varm choklad på Can Joan de s’Aigo. Utöver detta bara katter och stillhet.

Om du följer gränden och korsar Plaça de la Quartera och la Plaça Mercadal möts du av en plats mitt i förvandling. Det är som ett laboratorium mitt i detta tjugonde århundradets Palma, och den sprider sig obevekligt. Men du kan ännu mötas av övergivna, nedklottrade byggnader som på andra håll i dessa kvarter. Återhämtningen befästs gradvis. Moderna barer flankeras av hemlösa som sover mellan pappskivor. Och mittemot det välbesökta soppköket Zaqueo ligger ett modernt hotell – svenskägda Palma Suites. Det andra sidan av myntet.

Ruinerna av det andra Palma finns här. Den del som dog. Barrio Chino, byggnaderna med flagad färg, gränderna utan återvändo. Inte ens turisterna eller de nyinflyttade har hittat ända hit in. Inte förrän man kommer fram till avenyerna, där världen förändras helt. Det ena kvarteret har inget att göra med det andra. Längre bort breder den livliga staden ut sig som vilken som helst. En med bostadskvarter och grannar. Utan turister och hästdroskor.

Efter år av debatt om den säsongsbetingade turismen har Palma nått fram till filosofens sten med jämnare besökssiffror över året. Med undantag för några få veckor under vintern slår nu stadens hjärta oavbrutet. Nu rör sig inte längre bara äldre par, eller nunnor eller sjömän eller militärer, inte grupper av flickor i skoluniform eller tysta män i överrock genom gränderna. De har förpassats till staden i skuggorna. Till Verdaguers fantomagoria.

Idag kan du höra många språk talas. En mix av musik strömmar ut ur lokalerna längs carrer del Sindicat, stadens tidigare ”red light district”. Det tjugonde århundradets Palma är avantgarde, kommersiellt, färgstarkt. En streamad webbfilm jämte de svartvita fotografierna från förr.

Men kära läsare, låt dig inte luras. Lika snart som staden transformeras, går det gamla, glömda Palma förlorat. Kanske kommer det tjugonde århundradets Palma att försvinna en dag för att åter bli något annat. För detta är historien och framtidens naturlag. Då alla våra känslor och bilder av idag blir till en fantomagoria.

Padel – en egen livsstil

Det råder padelfeber på Mallorca, i alla fall bland mina svenska vänner. De säger att det är det roligaste de gjort och att padeln har förändrat deras liv. Flera kallar sig till och med beroende. Själv vet jag inte vad jag ska tro, men jag bestämmer mig för att ta reda på vad som är grejen.

Text: Karolina Kallentoft

Foto: Pär Olsson

Jag har bestämt träff med Sofia Camp och hennes tränare Patricia Mas Trujillo på Pins Pádel. Sofia ska just avsluta sin privatträning och Patricia kör hårt med henne. Sofia stönar och skrattar om vartannat men vräker tillbaka i stort sett varenda boll. Själv har jag nyss bokat min första lektion med Patricia och undrar oroligt hur många gånger jag ens kommer att träffa bollen.
En kvart senare slår jag mig ned med Sofia över en kaffe i solen. Hon är utmattad men upprymd efter sitt pass. Hon förklarar att det var på en vandring hon först hörde att ett gäng svenskar på ön spelade. Hon hoppade in i en nystartad grupp, och bokade en lektion med Patricia.
– Och jag blev ”hooked” direkt!

Redan efter två månader spelade Sofia sin första damturnering.
– Det är så lätt att säga nej, men nu bestämde jag mig för att säga ja. Jag är väldigt tävlingsinriktad, men det var länge sedan jag tävlade. Jag var jättenervös men när jag kom hit på morgonen satt spanjorerna helt avslappnade och drack öl.
Sofia märkte snabbt att i damturneringarna på den här nivån spelar man framför allt för att det är roligt.
– Det är som en stor familjefest. Samtidigt är kvinnorna här så bra på att lyfta varandra, och det tror jag hjälpte mig. På Mallorca ordar man ofta amatörturneringar för kvinnor och män, för här är så många som spelar.

Sofia bor i Höllviken i Skåne men har boende på Mallorca. Hon spelade fotboll som ung och som vuxen ville hon gärna hitta tillbaka till det aktiva livet.
– Det gav mig en sådan adrenalinkick att få hitta min grej igen. Padeln har gett mig väldigt mycket i mitt liv. Dels att få vara aktiv, men även för att det är så socialt. Nu spelar jag både på Mallorca och i Höllviken, där jag och min man, som också börjat spela, har fått flera vänner att börja träna.

Jag ber Sofia utveckla vad det är som gör just padel så rolig. Hon har inte svårt att hitta förklaringar:
– Här på Mallorca har padeln öppnat upp det svenska communityt, man skrattar och har kul samtidigt som man spelar, och sedan tar man en kaffe i solen. Padel är en stor trendsport i Sverige, men jag tycker ändå den kan kallas för folklig. Man kan samlas – barn och vuxna, nybörjare och erfarna – och spela ihop. Det är verkligen en sport för alla.

Hon fortsätter:
– För in egen del var det roligt att känna att jag så snabbt kunde bli bättre. Idag tyckte jag det gick dåligt, men Patricia ger mig svårare och svårare bollar. Det är det som gör att jag utvecklats. Patricia är bra på att lyfta, pusha och se till att man har roligt.

Sofia får mig nyfiken på Patricia, och några dagar senare är jag tillbaka på Pins Pádel. I skydd av ett parasoll berättar Patricia att hon varit tränare på Pins Pádel i två år, sedan hon återvänt från Kalifornien där hon jobbade med startups. Hon hade nyligen gått över till padeln från tennisen, som hon såsom många mallorkiner spelat sedan hon var barn. I Kalifornien fanns inga padelbanor, men hon kunde inte släppa sporten. Det slutade med att hon gick ihop med några andra spanjorer och startade en klubb själv.
Jag frågade varför hon flyttade tillbaka och hon förklarar:
– En viktig del är att jag har så många kompisar att spela med här. I Kalifornien har man en avslappad livsstil men på Mallorca är dina vänner som din familj. Familjekänslan ser jag även hos svenskarna, vänner bjuder in varann och får fler och fler att spela. Så jag tror Mallorcalivet smittar av sig.

Padel utvecklades i Mexico och nådde Spanien på 00-talet. Sporten växte sig först stor i Argentina, men på senare år har padel växt explosionsartat över hela Spanien. Idag är utvecklingen är stor även i länder som Italien och Frankrike.
Patricia uppskattar att sporten idag är lika populär i Spanien som i Argentina. Hon berättar att de bästa spelarna i World Pádel Tour fortfarande är argentinare, men att särskilt de spanska damspelarna börjar komma ikapp. Och hon avslöjar att hon själv drömmer om att tävla i World Pádel Tour. På sin lediga tid åker hon runt i landet med sina vänner och spelar i så många turneringar hon kommer åt. I Diario de Mallorcas stora turnering på Palma Pádel i höstas kom hon till final.

I Spanien är padel en riktigt året-runt-sport. Stekheta och regniga dagar spelar man under tak. Patricia berättar att det som utmärker svenskarna är att de alltid dyker upp, oavsett väder.
– Igår var en kall dag men svenskarna kom ändå, men med jacka och handskar. Svenskarna gillar att det är en utomhussport, och de hakar gärna på trender. De som kommer direkt från Sverige är ofta till sig över den snabba utvecklingen där.
Och hon berättar att uppåt 30 procent av alla som tränar på Pins Pádel är svenskar, och många tränar även på klubbar som Palma Pádel.
Patricia bokas oftast av grupper, allt från par till ett större kompisgäng. En stående tid varje vecka tränar hon en padelgrupp bestående av uppmot 80 män, varav cirka 60 procent är svenskar. Gruppen följer ett strikt system där man samlar individuella poäng under en säsong som avslutas med miniturnering, bankett och prisutdelning.
Jag fick tillfälle att prata med gruppens organisatör, Thomas Hynne. Han började själv spela med några tennisvana vänner och märkte snabbt hur rolig sporten är, trots att de var ojämna par. Det var för snart fyra år sedan och gruppen av vänner, kollegor och andra spelare växer än. Thomas berättar att han brukar uppmana alla nya spelare att ta lektioner med Patricia, som brukar finnas till hands under träningarna.
– Padel är en sport där det är lätt att förbättra sig och med vårt system triggas många av att få upp sina poäng.
Tillbaka till Patricia. Det är dags för min träningstimme med henne. Jag kliver in i glasburen och tänker på vad Thomas Hynne berättade: Att banan är så liten att det är lätt att nå bollen, även om man inte orkar springa. Att väggarna ger en andra chans som gör att man lätt kan hålla igång bollen över nät. Att servern är lätt att slå.
Ändå känner jag nervositeten.
Patricia frågar efter mina mål och ett av dem är att även jag som inte är bolltjej ska känna att jag klarar det och kan bli bättre. Ett annat att det ska kännas så roligt att jag vill fortsätta.
– Bra, säger Patricia kort, då är de mina mål också.
Och sedan ber hon mig inta min position.

Efter några inledande träningsslag med forehand och backhand berättar Patricia att padel handlar om teknik, taktik, fysik och psyke. Att man tränar psyket genom upprepning, att sätta ett mål och sedan mata på om och om igen för att nå det, utan att ge upp. Och så sätter hon snabbt upp målet åt mig att ta 10 bollar i rad.
Instinktivt tänker jag att jag aldrig klarar det så här tidigt i träningen. Men Patricia matar på, samtidigt som hon räknar. Jag misslyckas om och om igen – slår för hårt, för snett, för lågt eller för högt så bollen hamnar utanför buren. Men så kommer jag in i rytmen. Slår någon fel och Patricia börjar om från noll. Räknar på. Och plötsligt har jag satt tio i rad.
Träningen fortsätter. Jag byter till backhand. Den har jag svårare att få till, ändå jag sätter tio snabbare. Därpå säger hon åt mig att returnera 10 studs i väggen. Just det jag haft så svårt för och mycket riktigt missar jag boll efter boll. Jag hinner inte fram, viftar fånigt med racketen i luften, når inte ens till nätet med bollen som far iväg i en vek båge.
Men Patricia påminner mig om tekniken, och snart har jag den. Och börjar sätta bollarna.

Vi byter åter till backhand, sedan till diagonal studs och avslutar med smash framme vid nätet. Jag slår för hårt alldeles för ofta, för långt och ibland för snett. Men det är de här bollarna som får mig att fastna. De kvicka kraftfulla rörelserna, bollens snabba studs i marken och Patricias lika snabba retur.
Den avslutande bollen lyckas jag returnera 10 gånger på raken. Den elfte slår jag i gallret men det spelar ingen roll, då är jag redan beroende. Och jag förstår precis känslan som Sofia, Thomas och Patricia försökt beskriva för mig.
Jag står emot suget att omgående boka ett nytt pass, men vet att jag snart kommer stå på en padelbana igen.

Mateu Palmer, Pins Pádels ägare

Det har alltid funnits svenskar här på vår klubb, men vi skapade den svenska gruppen Wednesday Spontaneous Padel för två år sedan och den fungerar väldigt bra. Vi började med åtta medlemmar och nu är vi 70. Vi har även skapat ett kvinnligt paddelteam. Det är dynamiska människor som gillar sporten och vi är glada över att ha dem här hos oss.

Pins Pádel särskiljer sig genom sitt läge mitt i naturen, något som skandinaver älskar. Förutom att njuta av naturen och Mallorcas klimat kan svenskarna spela paddel här på vår klubb som har utmärkta faciliteter och alla bekvämligheter. Det finns 16 paddelbanor: 14 dubbelbanor och tre under tak. Förutom det bidrar vi även med professionella tränare som kan hjälpa till och ge råd och vi har lyckats skapa en familjär, kamratlig atmosfär som är mer än bara sport.

Varje vecka jobbar vi med att förbättra lagen. Det finns lag i olika kategorier för att passa spelare på alla nivåer och vi försöker uppmuntra folk att börja tävla, så att de kan utöva sporten på annat sätt än enbart med träningspass. Förutom turneringarna anordnar vi även aktiviteter för att umgås och göra det enkelt att komma in i klubben. Efter träningarna brukar alla stanna för att ta en drink i baren och surra lite. Vi brukar också arrangera träffar med hela laget då vi äter paella eller grillar och har det trevligt.

Jag minns en gång när vi hade stannat kvar för att grilla och efter att vi hade ätit började svenskarna spela med egna regler och skapade en ny form av padel: fem mot fem (han skrattar). Det var riktigt underhållande.

Palma Suites, en vänlig oas i gamla stan

En solig januaridag tar jag promenaden genom Palma till de gamla handelskvarteren bakom plaza Mayor. Jag är på väg till Palma Suites för att träffa Peter Ödlund, entreprenör i blodet och hotellmanager sedan hotellet öppnades för snart fyra år sedan. Byggen pågår innanför var och varannan port, och vägg i vägg med hus som snarare liknar graffittitaggade ruiner står ljusa topprenoverade byggnader. Däremellan ligger de vanliga stadshusen med såväl traditionella som moderna mode- och hälsobutiker, restauranger, barer och ett och annat boutique-hotell. Här råder en skön, livlig småstadsatmosfär som får mig att tänka på Barrio Gótico i Barcelona 1991, före OS och de stora turistströmmarna.

Text: Karolina Kallentoft

Foto: Palma Suits

Jag viker in på calle Pes de la Farina och ser det fristående gamla handelshuset med de karakteristiskt blåmålade fönsterluckorna. I lobbyn möts jag av en lång bardisk i ett mörkt träslag som diskret övergår till en receptionsdisk. Jag är väntad, och Peter kommer strax ner för trappan och möter mig med ett brett leende.
Väl på kontoret ber jag om hans historia, och det här är vad han berättar:

–När jag för första gången kom till Mallorca 1992 hade jag bara hört talas om suparfesterna i Magaluf. Ön hade en ”bad image” och jag inte en tanke på att bosätta mig här. Det var finanskris i Sverige och jag var nyanställd på Securum. Jag var språkkunnig efter 17 år som fastighetsutvecklare runt om i världen och blev ansvarig för delar av deras utländska fastighetsbestånd.
På Mallorca visste jag att vi hade tagit över några fina fastigheter och blev bland annat visad till en finca i Pollenca. Det var en het augustidag, bilturen kändes oändligt lång men när vi kom fram föll jag pladask. På den här ön skulle jag bo en dag!

Tidigare hade Peter och hans kanadensiska fru Joyce varit bosatta under många år i fransktalande delen av Schweiz. Peter berättar att för Joyce var det självklara att en dag dra sig tillbaka i södra Frankrike. Peter fick kämpa i många år för att övertala henne, först åkte de till Mallorca på semestrar, hyrde bil och åkte runt. Sedan tog de sin segelbåt hit. Sommaren 2003 hittade de tomten med den milsvida utsikten i Sineu, mitt på ön där det är tomt på turister. De bor kvar än idag. Peter fortsätter:
–Några år senare slog den spanska finanskrisen till. Palmas gamla stad var då fullt av övergivna palats och andra vackra byggnader. Läget var alltså perfekt för en fastighetsutvecklare som jag.

Peter bildade ett bolag med två svenska parters: fastighetsutvecklaren Peter Ekman och Håkan Roos som i huvudsak gick in som finansiär, och gav sig på jakt efter en fastighet. 2011 hittade han handelspalatset, i vars management-kontor vi nu sitter. Peter förklarar att det som avgjorde det hela var att palatset upptog ett helt kvarter, med stora fönster åt alla håll. Det passade den ljusa skandinaviska stilen han ville ge lägenheterna.

Peter understryker sin poäng med att visa på kontoret där vi sitter – det upptar en minimal yta och det är knappt min besöksstol får plats. Helt enligt Peters filosofi.
–Jag ville att arkitekten skulle tänka lite som när man bygger båtar, och utnyttja varje kvadratmeter.

Jag ber Peter berätta mer om hotellet, och han fortsätter:
–Sedan tidigare hade jag en tydlig vision med Palma Suites. Jag ville skapa ett så kallat hotel-recidence, som man dittills bara hittade på badorter. Det skulle locka gäster året om, och vintertid rikta in sig på långtidsgäster, de som kallas snowbirds i USA och Kanada. Alla lägenheter har fullt utrustade kök och de flesta även tvätt- och torkmaskin, så det är lätt att sköta sig själv här. En del bor halvårsvis, vi har till och med ett par som har ett femårskontrakt för vinterhalvåret.

På senare år har antalet turister ökat nästan explosionsartat på Mallorca, i synnerhet de svenska. Jag frågar vad det innebär för Palma Suites och vilken sorts gäster de har. Peter förklarar:
–Uppåt 40 procent av våra gäster är skandinaver, många bokar via Ving som rankar oss som Mallorcas bästa. Många boutique-hotell öppnar häromkring och gästerna väljer gärna det senaste. Men vårt största hot kommer från Airbnb. Det gör det svårt att konkurrera med priser, däremot med service. Vi har hotellservice top notch och vi förbättrar den ständigt.

Peter berättar att flertalet av långtidsgästerna är pensionärer, men att också många yngre väljer att bo länge och jobba från hotellrummet. Här bor också många barnfamiljer, som brukar uppskatta hotellets takpool. Han fortsätter:
–Många som väljer oss är erfarna resenärer som besökt såväl stränder som storstäder, och som kanske tröttnat lite på turistställena. De vill leva ett enkelt liv, som att ta en middag och promenera hem. De vill se Palma, men också kunna hyra en bil eller cykel. Det här är ett levande kvarter mitt i stan men ännu med lite färre turister, särskilt nu på vintern, och det gillar många.

Det är snart fyra år sedan Palma Suites öppnade och jag fråga hur han vill summera dem. Peter utbrister först förvånat, ”har det redan gått fyra år?” men svarar sedan:
–Allt rullar på bra, vi har fungerande rutiner och system. Men vår övervägande viktigaste tillgång är personalen. Katja Hartog van Banda och Micaela Wollsten är mina stjärnor i front desk, vårt ansikte utåt och de första som möter våra gäster. Katja är uppvuxen i Sverige och Mikaela i Finland, men de har båda bott på Mallorca längre än jag.

Innan jag lämnar Peter uppmanar han mig att prata med Katja eller Mikaela. Det är ännu jullov och båda visar sig ha semester, men några dagar senare kliver jag åter in i lobbyn på Palma Suites. Jag vet sedan tidigare att det är Katja som jobbar denna förmiddag, och jag förstår direkt att det är hon när jag ser henne bakom bardisken. Hon talar med ett danskt äldre par på mjuk svenska, och jag slår mig ned i soffan och väntar på min tur. Jag hör Katja dela med sig av tips och platser att besöka samtidigt som hon bjuder dem på en chupito. När paret nöjt lämnar hotellet kliver en trendigt välklädd yngre man ur hissen. Katja bemöter honom på korrekt och vänlig engelska. Hon ringer ett samtal och säger något på vackert klingande spanska.

När mannen lämnar går jag fram till henne och presenterar mig. Lobbyn är nu tom och hon tar sig tid att berätta:
–Jag har jobbat som receptionist här på Palma Suites sedan öppningen. Min pappa är holländare, och som ung flyttade jag från Sverige till Holland för att gå på turistskola. Mitt första jobb var här på Mallorca, det var för 22 år sedan. Kärleken fick mig att stanna, och nu har jag två döttrar i spansk skola, så här blir jag kvar. Och jag trivs otroligt bra, både på Mallorca och med jobbet. Mest av allt trivs jag med gästerna, mitt absolut viktigaste jobb är att få dem att trivas.

Katja framhåller att man som gäst vill få det man betalar för, och att det är vad hon vill ge dem. Att se till att allt fungerar, och att förbättra om något saknas.
–Det som gör arbetet roligt är att det är så varierande. Jag vet hur det fungerar med bussar och biljetter, och vill någon hyra bil har vi en firma som levererar till dörren. Med tiden har jag lärt mig vilka restauranger gästerna tycker om. Våra svenska gäster vill gärna ha fisk eller tapas, och förvånansvärt många har läst på och bokat i förväg. Det öppnar mycket nytt här i området och jag ber ofta gästerna om tips som jag kan rekommendera vidare.

Hon fortsätter:
–För våra gäster är ofta hemkänslan viktig. Med vår hotellservice får de en lyxig känsla, men ändå skönt och mysigt. Vårt hotell är modernt, skandinavist men på ett hemtrevligt vis, mitt emellan det kala och vita, och det pompiga spanska.
Katja beskriver sig som en lugn person som tycker om att prata med gästerna, och lyssna på när de berättar om sitt liv, och säger att många kommer tillbaka just för att de trivs. Hon tycker att långtidsgästerna ger en avkopplande stämning och att det gör att hon får tid att lära känna dem.
–Vissa vill bli ompysslade, vissa mer krävande medan andra vill rå om sig själv.

Då och då under samtalet kommer gäster förbi med frågor eller ärenden. Katja bemöter dem vänligt och uppmärksamt. Klockan närmar sig utcheckningsdags och receptionen börjar fyllas med gäster. Det är dags för mig att lämna. Men innan jag går tar jag hissen upp för att se takpoolen.
Den är inte stor, men även en januaridag som idag då badgästerna lyser med sin frånvaro hålls poolen uppvärmd. Till och med solstolarna står uppställda för den händelse att molnen skulle skingras. Vilket inte på något sätt är en omöjlighet på Mallorca, bara igår var här 17 grader och sol.

Jag går fram till glasräcket och ser ut över den gamla stenstadens takåsar. Några stenkast bort reser sig tornen från tre mäktiga kyrkor och katedraler, och bortom dessa breder det blåa Medelhavet ut sig. Jag tänker på vad Peter och Katja berättade, att slumpen förde dem till Mallorca och att de så självklart blev kvar. På Katja som berättade att hon lät döpa sina döttrar i Svenska kyrkan i Palma, och att hon tar sina döttrar till Sverige om somrarna. Och på Peter som snarare förlägger sina semestrar till Calgary och Silicon Valley där han har sina döttrar. Men också på det han sa med emfas:
–Jag hatar att resa, det har blivit för mycket.
För varken Katja eller Peter tvekar om att stanna. Här lever de internationellt liv och får ändå en bit av Sverige.

Men jag tänker också på när Peter sa att han i hjärtat mer än manager är entreprenör. Och att han när Palma Suites nu tack vare ”stjärnorna i front desk” sköter sig själv, inte kan låta bli att blicka mot nya projekt.
Peters ursprungliga idé var att skapa och driva tre hotell, men när boomen slog till blev det svårt att hitta fastigheter. Nu vill han istället, tillsammans med sinas parters, bygga nytt och sälja. Han vill fortfarande hålla sig i Palmaområdet, så på ön kommer han stanna. Och vi lär helt säkert få se mer av honom, för riktigt än vill han inte slå sig till ro.

Svenska hjärtan i Santa Catalina

Stadsdelen Santa Catalina har blivit en av de trendigaste kvarteren i Palma. Detta har lett till en explosion av nyöppnade krogar. Flera svenskar har etablera sig i området de senaste åren. Mallorcaliv har träffat några av dem.

Text och foto: Pär Olsson

Svensken har åkt några varv runt jorden. Vi borstar inte längre tänderna i mineralvatten eller tar en hutt varje morgon för att hålla konstliga magbakterier borta. Maten har blivit en del av resandet och en betydelsefull upplevelse när vi vistas på annan ort. De svenskägda restaurangerna utomlands vänder sig inte specifikt till sina landsmän som de gjorde förr. Detta syns tydligt i Santa Catalina där flera svenskar har öppnat krog. Med blotta ögat är det svårt att se att det är just svenskar som ligger bakom affärerna.
– Det finns en bra mix på restauranger i Santa Catalina och vi är glada över att få vara en del av det, säger Tove Jacobson som är en av de fyra ägarna av Balagan.

Balagan, Calle Annibal 12A
Restaurangen blev det senaste tillskottet i stadsdelen när den öppnade i november förra året. Idag står dörren på vid gavel och det sitter ett ungt gäng och fikar i vårsolen utanför entrén. Hög musik strömmar ur högtalarna och det är full fart i lokalen för att få allt klart inför dagens service.
– Det är lite kaotiskt idag, diskmaskinen har gått sönder och vi har precis bytt meny så det är inte rätt dag att det strular med utrustningen, säger Emil Bergman Podeur som är delägare och ansvarig i köket.
Balagan betyder kaos på hebreiska och passar in på Emils morgon, men det är inte därför de valde namnet. Istället var det för att binda ihop menyns koncept samt personalens spridda ursprung. Tove och Emil kommer från Helsingborg medan Sergi Shevchenco är uppvuxen i Ukraina och Bogdan Tataru har sina rötter i Rumänien. För att göra det mer Balagan reflekterar maten inte ägarnas härkomst utan är en blandning av Medelhavets bästa kök där de har letat influenser från Libanon, Grekland, Italien och Frankrike.


– Tanken med restaurangen är att det ska vara opretentiöst och alla rätter är komponerade för att delas mellan vänner, förklarar Tove.
Menyn är enkel med ett dussin rätter att välja på. Smakrika rätter som baba ganoush, heta musslor eller kärleksbollar gjorda på svärdfisk och pinjenötter gör köket intressant.
Både Emil och Tove har lång erfarenhet inom restaurangbranschen och bildar ett bra team med sina kompanjoner som har erfarenhet med att driva krog i Spanien.
Med små medel har gänget fixat till lokalen för att sätta sin prägel på stället. Stolar och bord har återanvänds från tidigare ägare men har piffats till med ny färg. Utmärkande för matsalen är det stora fönstret som vetter mot innergården som är belamrad med gröna växter och örter. I bakgrunden finns en färglada vägg där Balagan står i fet stil.
Tove och Emil kom till Mallorca för snart tre år sedan. Redan när de träffades sade Tove att hon inte kommer att bo kvar i Sverige.
– Vi blev kära och bestämde oss för att ge oss av tillsammans. Vi funderade en del på vart vi ville flytta. Resonemanget gick mellan Berlin och Köpenhamn tills vi kom på att vi hade en kompis som har en lägenhet på Mallorca, berättar Tove.
Fyra månader senare satt paret på flyget mot ön. De rotade sig snabbt och efter en tids söndagshäng på deras favorit bar ETOH på calle Fabrica började de bli goda vänner med ägarna, Sergi och Bogdan. De nyfunna kompisarna hittade en ledig lokal nära marknaden i Santa Catalina och ville att Tove och Emil skulle bli kompanjoner med dem.

– Både Emil och jag är väldigt impulsiva personer och efter att vi hade funderat en helg bestämde vi oss för att hoppa på projektet. Vi kom fram till att det enda som kan hända är att det går åt helvete, berättar Tove och skrattar.
Det har gått bra för gänget och Tove tycker att det känns väldigt roligt och är stolt över att de redan har flera stamgäster.
– Vi har en härlig internationell spridning bland gästerna men svenskarna är faktiskt en stor grupp. Eftersom det är många som bor i området känns det kul att de kommer till oss, säger Tove.

El Perrito, Calle Annibal 20.
Beviset på det finns bara några portar bort på samma gata. Där håller Linea Dagmar Linder och Luis Curti på att bli varma i kläderna som de nya ägarna av El Perrito. När vi träffas är allt fortfarande nytt sedan de tog över kaféet i höstas. Skön jazz strömmar ur högtalarna när Luis öppnar dörren till det ombonade fiket. Bardisken är belamrad med kanelbullar, chokladbollar och kolasnittar. El Perrito har fått både svenskar och mallorkiner att frossa i fikakulturen. Även kvarterets hundarna är charmade av stället och inte minst hunden Django som sitter och stirrar på sin tyska matte som läser morgontidningen. Han hoppas på att få mera bacon som han alltid beställer till frukost när de kommer hit.
Paret blir den tredje generationen svenskar som äger det lilla kaféet som ligger i ett av gathörnen vid marknaden.
– Tanken är att vi ska bevara den fina andan som de förra ägarna har byggt upp under sina tio år. Det är till exempel ett gäng svenskar som fortfarande har sitt stammisbord bokat varje lördag kl 12.00, berättar Linea.
Eftersom stället har funnits länge är det många som redan känner till det när de kommer till Palma. Hon tycker att det är jättekul och hoppas att det fortsätter att vara en naturlig mötesplats för alla.
– Jag älskar frukost och fika men det ska även finnas god mat. Vår vision är ett bistro kafé med vällagad mat i avslappnad miljö. Det blir nog den stora förändringen förutom att vi har målat om lite, säger Linea.
Det är nära till samtal mellan borden och det märks att det redan är en mötesplats mellan de internationella gästerna. Klientelet innefattar även många av kvarterets hundar.
– Det är hunden som drar hit mig och ibland måste jag ta omvägar för att inte hamna här. Men det är inte så konstigt att hon vill hit när hon blir bortskämd med skinka, säger säger en av gästerna som har kommit med sin Golden retriver Luna.
Linea är uppvuxen utanför Stockholm men har spenderat sina sommarlov på Mallorca sedan hon var 2 år. Hon har sedan bott på ön i omgångar tillsammans med sin argentinska partner och delägare Luis. Hans matintresse väcktes tidigt när han spenderade mycket tid i köket tillsammans med sin mamma och mormor.
– Vi har flyttat runt en del mellan Sverige, Mallorca och Argentina. När vi kom tillbaka till ön och jag fick reda på att El Perito var till salu kände vi att det var helt prefekt. Det blev så fantastiskt som det kan bli i livet när allt faller på plats, säger Linea och skyndar iväg för att ta hand om gästerna som har strömmat in för att dricka sitt förmiddagskaffe.

El Aquanauta, Avenida Argentina 27.
Det hela började som ett socialt projekt för gänget bakom taquerian.
– Vi ville skapa ett skönt ställe att hänga på och tyckte att det fattades ett bra tacoställe i stan, berättar Andres Ballinas som är en av de fyra ägarna.
Hans föräldrar är från Sverige och Mexico och det är hans mexikanska gener som vibrerar på El Aquanauta som firade ett års jubileum i höstas.
Namnet är inspirerat från en legendarisk mexikansk wrestler som kallades El Aquanauta.
– Mallorca är en tropisk ö och vi vill förstärka det genom att servera skaldjurs tacos och margaritas till mexikansk latino musik från 60- och 70-talet, säger Andres.

Simply Delicious, Plaça de la Navegació 5.
I en lägenhet på gatuplan slog Ronen Levy ihop vardagsrummet med sovrummet och inredde det med bord och stolar. Han byggde baren i det andra sovrummet och började laga israelisk mat i det befintliga köket. Ett par år senare har han blivit falafelmannen i Santa Catalina.
– Jag älskar människor och att laga mat, därför öppnade jag restaurangen, berättar han.
Ronen är född i Israel där han träffade en svensk tjej på en kibbutz. Hon förde honom till Rättvik och vidare till Stockholm där han bodde i 18 år.
I april utökar han med en butik i samma byggnad där det ska bli försäljning av ekologiska grönsaker och produkter från restaurangen.

Ziva, Plaça Navegació, 11a.
Petra Wigermos hälsoimperium växer på Mallorca. Det hela började i Santa Catalina för fem år sedan där hennes första kafé och butik ligger.
– Jag öppnade för att jag ville sprida hälsa och kunskap. Vi kan påverka hur vi mår genom att tänka på vad vi stoppar i oss, säger Petra.
Hon berättar att hon var först i Palma med att servera superfood. I höstas öppnade hon två nya Ziva, en av dem ligger i Santa Ponsa och det andra i centrala Palma.
Petra har inte bara fått palmaborna att äta bättre hon har även fått de lokala bönderna att odla produkter som hon sedan använder i sitt kök.

Clínica Rotger: skönhetsbehandlingar och plastikkirurgi med garanti, erfarenhet och säkerhet

Plastikkirurgi och skönhetsbehandlingar används för att korrigera vissa delar av kroppen och därigenom förbättra patienters självkänsla och sociala, psykiska och emotionella välmående. De är dock behandlingar och ingrepp som kräver ordentliga säkerhetsgarantier. De bör endast utföras av specialister med ackrediterad examen och erfarenhet, på kliniker som uppfyller stränga kvalitetskrav. Operationsrum som är utrustade för komplicerade ingrepp, intensivvårdsavdelning, utrustning för blodtransfusioner, blodbank och annan medicinsk utrustning som snabbt kan sättas in vid oförutsedda händelser. Allt detta uppfyller vi på Clínica Rotger och vi erbjuder ett brett utbud av operationer och behandlingar.

Inom området dermatologi tar dr Antoni Bennàssar och dr Elena Manubens hand om huden och ser till att den mår bra. Basen är förebyggande behandlingar och behandling av åldrande hy. De använder de mest effektiva behandlingarna på marknaden, med minimalt invasiva tekniker och alltid i en säker miljö.

Dr Manubens förklarar att man vid fyllnadsbehandlingar och mesoterapi för ansiktet använder hyaluronsyra. Det är en molekyl som förekommer naturligt i vår hud och dess funktion är att återfukta och ge volym och spänst. Med tanke på dessa kvaliteter och det faktum att det är en molekyl som kroppen känner igen får man en väldigt mångsidig och säker behandling, bevisad i kliniska tester. Injektioner med hyaluronsyra ger en djup, intensiv och långvarig återfuktande effekt som gör att hyn får lyster och blir mer elastisk; utseendet föryngras. I kombination med vitaminer och tillväxtfaktorer stimuleras tillverkningen av kollagen och behandlingen hjälper till att återställa hudens naturliga balans. Den rekommenderas för att vitalisera, återfukta och tona ansikte, bröst, hals och händer.

Positiva effekter av botox mot rynkor i pannan, mellan ögonbrynen och runt ögonen

Rynkor och fåror som kallas «uttrycksrynkor» gör att ansiktet ser trött och åldrande ut. De uppstår som ett resultat av upprepad och ihållande sammandragning av ansiktsmusklerna. Behandlingen som används på Dermathos, enheten för allmän dermatologi på Clínica Rotger, gör att muskelsammandragningarna mjukas upp och på så sätt blir ansiktsuttrycket mer avslappnat och rynkorna mindre markerade utan att man förlorar ansiktets naturliga, unika uttryck. Behandlingen utförs på mottagningen med extremt tunna nålar för att minimera skador. Redan nästa dag lever man som vanligt.

Mer avancerade tekniker inom plastikkirurgi, skönhetskirurgi och rekonstruktiv kirurgi

När det gäller behandlingar som kräver kirurgi har vi ett team inom plastikkirurgi, skönhetskirurgi och rekonstruktiv kirurgi här på Clínica Rotger som består av dr Mariano Rovira och dr Ángel López samt kirurgerna Iván Monge och Oriol Roca. De har den utbildning, erfarenhet och tekniskt kunnande som krävs för att kunna erbjuda våra patienter det bästa alternativet för varje fall: från de modernaste teknikerna för bröstförstoringar till lipofilling, injektioner av egen fettvävnad. Den senare tekniken innebär att patientens egen fettvävnad filtreras in i området man vill behandla, framför allt bröst, ansikte, händer och skinkor. Förfarandet används när man vill åstadkomma en måttlig ökning i volym. Fördelarna är att man undviker biverkningar som avstötning av proteser, ärren blir mindre och därmed mindre synliga, och effekten mer naturlig.

Specialisterna på Clínica Rotger har även omfattande erfarenhet av ingrepp som avser skulptering av kroppen, bukplastik, fettsugning och lyft av armar och ben.

Behandling av åderbråck och andra venösa och arteriella besvär

Dr Óscar Merino är Clínica Rotgers specialist inom angiologi och kärlkirurgi. Laserutrustning används för minimalt invasiv behandling av de vanligast förekommande estetiska besvären och hälsobesvär relaterade till vener, artärer och lymfkärl som exempelvis åderbråck och blå ådernät, och andra mer allvarliga vaskulära sjukdomar. På så sätt täcker vi hela utbudet av behandlingar, både estetiska och funktionella, som man kan behöva under livets gång.

BILDER
• Dr Mariano Rovira och dr Ángel López
• Enheten för allmän dermatologi, dr Bennàssar och dr Manubens
• Kärlkirurgi. Dr Oscar Merino
• Dermatologi dr Elena Manubens
• Kärlkirurgi med laser. Dr Oscar Merino.
• Plastikkirurgi. Dr Ivan Monge och dr Oriol Roca

En dag med Karin och hennes svenska patienter

Jag sitter på akuten på Clinica Juaneda i Palma. Det är tidig morgon och få patienter i väntrummet. En ambulans står parkerat utanför. Personalen i receptionen sitter lugnt och jobbar.
Plötsligt rusar två läkare förbi med en sjukhussäng. Mannens åldrande kropp är slarvigt täckt av en sjukhusskjorta. De är på väg mot intensiven. Bakom ser jag Karin Erlandsson i vita sjukhuskläder lugnt gående med en äldre kvinna som jag förstår är mannens hustru. Jag hör dem prata på svenska om försäkringsdokumenten som tydligen glömdes på hotellet i all hast. De går ut till ambulansen som hämtade upp maken, och fram till receptionen där Karin förklarar situationen på flytande spanska. 

Text: Karolina Kallentoft

Foto: Pär Olsson

Karin Erlandsson jobbar med patientservice åt Clinica Juanedas skandinaviska patienter.
Kontoret delar hon med tre kollegor som tolkar på ryska, polska, tjeckiska, holländska, franska och engelska. Hennes tyska kollegor har ett eget kontor. Här finns också svenska Jessica, som Karin går i skift med.
Efter engelsmännen och tyskarna har skandinaverna vuxit till en av sjukhusets största utländska grupper, och av dem är svenskarna i majoritet. På sex år har antalet besök från svenska patienter ökat med nära det tredubbla, och det gäller såväl bokade som akuta.

Ändå är stämningen lugn på det lilla kontoret, och vi får tid att prata. Karin berättar att hon ägnar morgnarna åt att se över dagens besök och hjälpa patienter med tidsbokning. Klockan nio följer hon med läkarna på rond, just idag är sex svenskar inlagda på sjukhuset.
En av dem är Otto, en äldre man med en märklig stålställning runt huvudet monterad på en väst, som tittar in flera gånger under mitt besök. Det visar sig vara en haloväst som håller fyra skruvar i skallbenet på plats. Karin berättar att Otto råkat ut för en cykelolycka, och att hjälmen blev demolerad. Han har snart varit inlagd en vecka och Karin organiserar just nu hans flyg hem till Stockholm.

Framåt dagen blir stämningen allt intensivare. Klockan tre ringer telefonerna konstant samtidigt som patienter tittar in med frågor. Men Karin intygar att det är just det här hon gillar, att kombinera administration med att träffa människor, ständigt vara på gång och gärna bli avbruten av patienter och personal. Och jag förstår att hon menar det. Karin avslutar varje mening med ett leende, och på ett märkligt sätt lyckas hon trots den hektiska miljön behålla sitt lugn.
Kanske beror det på att hon tidigare arbetade som reseledare? Det var så Karin hamnade på Mallorca, för snart fjorton år sedan. Snart blev hon erbjuden jobbet som tolk, trots att hon aldrig hade jobbat inom vården. Med åren har rollen utvecklats till den omfattande kontakt som Karin och Jessica har idag mellan patient, läkare, försäkringsbolag och larmcentral.

Det speciella med vården är att man möter patienter i livets alla skeden. Många möten är smärtsamma, men då finns Karin och Jessica där för att bistå och underlätta. Både patienter och anhöriga brukar vara lättade över att kunna uttrycka sig på svenska i en svår situation. Varje vecka kommer även prästerna från svenska kyrkan och norska sjömanskyrkan på besök.
”Det är kontakten med människorna som jag uppskattar mest”, säger Karin och tillägger att hon nästan alltid möts av leenden och tacksamhet. Som hos Otto, som återigen tittar in på kontoret med ett snett leende bakom sin stålställning.
Karin menar att svenskar söker för samma åkommor som hemma. Eller som hon uttrycker det:
”Likaväl som man kan drabbas av en stroke i Sverige kan man drabbas av det här, på semestern.”

Ändå upplever Karin att turister i högre grad än andra drabbas av olyckor. Hon gissar att det beror på att många Mallorcaresenärer har en aktiv semester, men också att man tenderar ta större risker utomlands.
När jag ber om tips säger hon att hon skulle önska att vissa turister kunde tänka lite mer smart – skydda sig från solen, dricka vatten regelbundet, och inte förtära så mycket alkohol att man tar fel väg hem från krogen, sätter sig på en vespa eller hamnar i slagsmål i Magaluf.
”Ett slagsmål eller en olycka drabbar inte bara hälsan utan även semesterplanerna – en svår fraktur leder till operation, sjukhusvistelse, hemtransport och flera månaders eftervård.”
Hon tipsar också om att hålla koll på sin försäkring, och köpa till reseförsäkring om man stannar längre än 45 dagar. EU-kortet täcker mycket av vården om man vänder sig till ett statligt sjukhus, men inte hemtransport. Det gäller också att följa försäkringsbolagets rekommendationer vid skada. Skulle man exempelvis tacka nej till hemtransport och läget senare försämras, tvingas man betala resan själv.

De förhandsbokade besöken är vanligare inom spansk sjukvård, som fungerar mer preventivt än den svenska – här ingår årliga hälsokontroller och hittas något följs det upp. Men det händer även att man upptäcker åkommor som svenska vården missat.
Karin berättar om en svensk kvinna som ville få huvudvärkstabletter utskrivna. Eftersom värken pågått länge gjorde Juanedas neurolog en magnetröntgen, och upptäckte en stor tumör. Hon blev kvar på sjukhuset och Karin kom nära familjen som flugit hit. Så småningom kunde kvinnan transporteras hem, men några månader senare fick Karin beskedet att tumören tagit hennes liv.
”Det var en väldigt speciell familj som jag kommer att minnas länge”, säger Karin med värme i rösten.

Så här långt i intervjun föreslår Karin att jag tar ett besök hos Otto, och hon visar mig upp till den första av Juanedas tre våningsplan med patientrum. Vi blir genast avbrutna av personal – först av de som tvättar honom under den fårskinnsklädda halovästen, sedan av sköterskorna som lägger om skrapsåren och virar rena lindor indränkta i jod runt skruvarna i huvudet.
Otto ler och jag tror först att det ser värre ut än vad det är ställt. Men jag har fel. Hjälmen stod emot hjärnskakningen, men den skyddade inte mot brottet på översta halskotan.
”Det är samma skador som om man hängt sig”, säger han och berättar att neurologen flera gånger sagt att han hade tur som överlevde. Otto klarade sig otroligt nog även från förlamning, men en lång period av eftervård och rehabilitering väntar.

Otto förklarar att han är 72 år och har cyklat i 12 år. Det är elfte året han cyklar på Mallorca. De var en liten grupp, inte fler än fem där han var äldst, och låg omlott som man bör. Strax innan backen ner mot Selva hände det. Helt omotiverat ställde sig gubben snett framför honom upp vilket fick cykeln att sakta in. Den vinglade till, in i Ottos. Han klarade första vinglingen men inte den andra.
Otto var medveten hela tiden när han föll. Själv tyckte han inte det var så illa. De ringde en taxi och han gick med cykeln till närmaste korsning där taxin kunde hämta upp. Sedan duschade han innan han tog sig till Hospital Muro. Sjukhuset är en del av Juaneda-koncernen och han fick åka ambulans till Clinica Juaneda.
”Inte ett helt ovanligt scenario”, kommenterade Karin det efteråt för mig och menar på svenskarnas inställning att det mesta går över med tiden. Sedan berättar hon att under cykelsäsongen kommer det in svenskar nästan varje dag som drabbats av cykelolyckor. Bara dagen innan kom en svensk cyklist in med brutet höftben.

Efter samtalet med Otto går jag ner till Karin igen. Hon har det lugnare nu och vi hinner komma in på privata samtalsämnen. Karin berättar att hon träffade sin mallorkinska man året innan hon fick jobbet på Juaneda, och nu har de tre barn tillsammans som går i mallorkinsk skola.
Jag undrar om hon tycker att hon lever ett mestadels svenskt eller mallorkinskt liv, och hon svarar:
”Jag är nog väldigt svensk i hur jag tänker och ser på saker. Samtidigt har jag märkt att det spanska spåret att ’keep it simple’ passar mig mer. Jag tycker det är smart att vara praktisk och hålla det mesta enkelt, så att jag hinner mer av det jag gillar tillsammans med familj och vänner.”

Innan vi avslutar frågar jag Karin vad hon tycker att hon har lärt sig av att jobba med människor i utsatta situationer. Karin, som tycks vara lika snabb i tanken som i handlingen, blir för första gången under intervjun eftertänksam. Men så svarar hon med ett leende:
“Det jag framför allt lärt mig är att ta vara på dagarna, särskilt tiden med mina barn. Jag försöker att inte stressa över ett ostädat hem. Istället tar jag hellre barnen med mig ut på vandring, eller låter dem fiska – även om det är en vanlig tisdag efter skolan.”

Text: Karolina Kallentoft

Rivareno Gelato, den äkta italienska glassen

”Glass görs ofta med hjälp av olika trick”, säger Riccardo Falcone, delägare i Rivareno Gelato. ”Men för oss är det viktigt att våra kunder känner igen vår glass på sin kvalitet.” Det är anledningen till att Falcone, tillsammans med sina tre partners, väljer att erbjuda sina kunder äkta hemlagad glass. Med denna filosofi driver Riccardo Falcone idag tjugo framgångsrika glassbarer, varav majoriteten i Italien.

Sedan två år hittar du Rivareno Gelato i den vackra stadsdelen La Llonja i Palma. Varje morgon görs all glass på naturliga råvaror i glassbarens lilla kök.

”Vi sparar ingen glass från dagen innan”, försäkrar Falcone. ”De 25 glass-sorterna tillagar vi varje dag från grunden för att garantera våra kunder en riktigt god glass, fri från färgämnen, konserveringsämnen, kemiska tillsatser och härdade fetter. Glassen håller vi täckt så att den inte oxideras. Den innehåller alltid minst femtio procent av den råvara som ger den sin smak, och mjölken levereras från betesmarker i Alperna.”

MER INFORMATION
Rivareno Gelato
Plaça de la Llotja, 1. Palma
971 781 829

Sibil.la, en sång som bara kan höras på Mallorca

Sibil·la, som ursprungligen var en hednisk sång och som sjöngs av “sibyllan”, som var en sierska och spåkvinna och vars spådomar följdes av de grekiskromerska religionerna som fanns före kristendomens införande.

Solen förlorar sin lyster visar sig mörk och fördunklad månen ger inget ljus och hela världen blir dyster…

Med tiden kom en del kristna präster att i dessa trollkvinnors utsagor se bebådelser om Jesu Kristi ankomst och lät införliva bilden av Sibil·an med de kristna riterna, så som så ofta skedde när människorna lät ursprungligen hedniska fester och bruk smälta samman med den kristna tron.

Det är faktiskt så att det bland de många profetior som dessa orakel uttalade finns några som råkar sammanfalla med den kristna tron. En av de mest kända sibyllorna, den från Erithrai i Mindre Asien, spådde apokalypsen i en utsaga som var mycket lik den vi finner i evangelierna, och det underligaste, något som inte kan kan anses vara en slump, är att de 27 första verserna (det s.k. akristikon) i denna profetia exakt återger begynnelsebokstäverna i namnet Jesus Kristus, Guds son och Frälsare (Jesus Cristo Hijo de Dios Salvador).

Sibil·lans sång som sjöngs på julnatten spreds till alla kyrkor i Europa. Denna sed levde kvar i åtskilliga århundraden, men försvann så småningom tills den endast fanns kvar på två öar i Medelhavet, på Mallorca där den sjungs i de flesta kyrkor och på Sardinien, där den begränsas till katedralen i Alghero, med vilken vår ö delar ursprung och katalanskt språk. Skälet till att Sibil·lans sång föll i glömska finner vi under Konciliet i Trient på 1500-talet där man beslöt att ta bort alla musikaliska inslag som inte var strikt religiösa. Men på Mallorca fick de vara kvar, antagligen på grund av öns isolerade läge och för att denna tradition hade så starka rötter här

Vanligtvis spelas Sibil·lan av en flicka eller pojke på mellan 10 och 14 år, även om denna roll ursprungligen spelades av präster. Eftersom det rör sig om en kvinna, är kläderna hon bär trots det en kvinnas kläder, en tunika som vanligtvis är vit men även kan ha en annan färg. Tyget har fina broderier och ibland även guldtränsar. Hon bär alltid ett stort svärd – det sägs vara Goliats svärd – som symboliserar den makt och den död som detta omen för med sig: Jesu Kristi ankomst och med den världens slut, nedstigningen till helvetet och uppstigningen till himlen, alltefter hur var och en levat sitt liv.

Sibil·lan är allra mest uttrycksfull i Palmas katedral där denna sång uppfördes för första gången på trettonhundratalet. Men det har inte alltid varit så. Under en del epoker och av en del biskopar förbjöds den som alltför “folkig” och eftersom mässorna var på latin, medan Sibil·lans sång var på katalanska.

När sången uppförs i Palmas katedral Seu, följer den ett breviarium från femtonhundratalet som bevaras som en relik i klostret Santa María Magdalena i Palma och sägs ha använts av den heliga Catalina Tomás. Den innehåller två uppföranden, ett kort med endast Sibil·lans sång, och ett långt som omfattar ”Profeternas procession”.

Sibil·lans sång ackompanjeras av musik som somliga menar härrör från den gregorianska sången medan andra tror att den har sitt urssprung i de mozarabiska melodierna, även om denna melodi har blivit förfinats och anpassats till vår tid.

Sibil·lans sång kan man endast lyssna på en gång om året, på julafton, och inte i alla kyrkor på Mallorca. Om du aldrig hört den rekommenderar vi att du gör det. Det är ett unikt tillfälle och en unik sång. Ingen annan dag på året är kyrkan så fullsatt. Och Palmas katedral är naturligtvis den bästa platsen för att uppleva denna unika sång. Fortfarande följs den urgamla traditionen strikt på denna ö.

Översättning: Karolina Kallentoft