Från Seu-katedralens höjd

Stad och himmel. Människa och gudom. Staden breder ut sig under dina fötter, som en skalmodell . Och du inser att katedralen inte byggdes endast av människohänder utan även med själens ögon. Den utgör en så rik och komplex verklighet att du skulle kunna ägna dagar åt att stumt beundra den.

För att få tillgång till Seu-katedralens terrasser och höjder måste man känna till när dessa är tillgängliga. Ända tills helt nyligen har mycket få personer kunnat dela denna upplevelse, och det vid sällsynta tillfällen. Att klättra upp för de 215 trappstegen, betrakta de graffiti och inskrifter som gjorts av människor som stängt in sig i katedralen för att fly från rättvisan. När du kommit upp i klocktornet utbreder sig ett nästan drömlikt landskap med trappor och träkonstruktioner. Se ljus och motljus under de nya kyrkklockorna och gå sedan upp i kyrkans allra högsta del.

seu-2-min

En led har gjorts i ordning för besökarna och vi behöver inte längre drabbas av den nästan metafysiska svindel som tidigare generationer fick uppleva. Kyrkan gör trots detta djupt intryck på oss. På 40 meters höjd är det första vi tänker: Hur klarade byggnadsarbetarna från tidigare århundraden av att arbeta där, uppflugna som de var på skrangliga byggnadsställningar. De som riskerade livet för att förvandla stenen från Galdent eller Santanyí till himmelsk materia.

Att komma fram till det största rosettfönstret är det mest gripande ögonblicket. Från denna plats kan du ta på detta ofantliga stenöga … och mäta det. Det är mer än elva meter i diameter och ytan är som en medelstor lägenhet, 97 kvadratmeter. Genom det färgade glaset kan man se Seu-katedralens centralskepp som en miniatyrvärld. Kyrkobesökarna är som små myror, långt borta i fjärran, och rör sig på samma sätt.

seu-3-min

På terrasserna förflyttar du dig mellan gargouiller, strävpelare och strävbågar. Därifrån kan du ta dig till de neogotiska takkrönen från 1800-talet. Och du förstår att en del av de gotiska dekorationerna är så svåråtkomliga, så högt upp belägna och så dolda att de måste ha placerats där av Gudomen. De utgör ett budskap till Guds ögon, ovanför den mänskliga existensen. Att se på Seu-katedralen från denna höjd är ett budskap från det eviga. Ett påtagligt löfte bortom tiden och människolivet.

Den allra mest spektakulära detaljen är den stora skulpterade Mariaskulpturen som finns mitt i fasadens övre triangel. Figuren öppnar armarna mot himlen och avbildar Marie himmelsfärd. Medan du på den undre medaljongen, som du kan beskåda nästan i ögonhöjd, kan betrakta apostlarna framför Kristi moders tomma grav som bärs upp en ängel. Den figur som befinner sig på den allra högsta platsen på katedralen är en Mariastatyn som kan ses från hela staden. Den är mer än sextio meter hög och gjord av en känd 1800-talsskulptör, Marc Llinàs.

seu-4-min

Denna promenad är tillgänglig som är tillgänglig för nästan var och en. Spiraltrapporna är inte orimligt branta och man riskerar inte att falla. Istället kan man här förstå Palma på ett sätt som inte är möjligt någon annanstans. Härifrån blir den dialog som förs mellan havet, hamnen och staden uppenbar, medan den sedd från marknivå är otydlig. Du kan se terrasserna, klocktornen, tegeltaken. Almudainapalatset avtecknar sig framför dig som en en symmetrisk verklighet. Och du kan föreställa dig hur den var när den fina Torre del Ángel, som idag är kraftigt nedsänkt, var högre än själva Seu-katedralen.

På dessa höjder har stadens ljud en annan dimension och tycks förlora i betydelse. Vinden rör sig över molnmattan och stenläggningen bevarar den antika, hemliga känsla den fick av de forna stenhuggarna. Det skulle kunna ha varit igår. Från något hörn dyker en «xoriguer» eller duva upp. «Amunts de la Seu» har sin egen fauna.

seu-5-min

När du går ner igen från klocktornet har du en känsla av att ha fått del i en andlig upplevelse – att för en stund ha stigit ned från detta liv och kommit in i en annan dimension. Mera tidlös, obestämd och djupare.

Som om katedralen för en stund förhöjt våra själar till det himmelska.

Text: Carlos Garrido

Översättning: Karolina Kallentoft
Foto: Cristian Montoro

Julbasar på Svenska Kyrkan

Det är kö nerför trapporna, ja långt ut på trottoaren. Skylten ovanför dörren skvallrar om verksamheten – Svenska Kyrkan, Iglesia Sueca. Men det är inte bara svenskar i kö, övervägande delen av besökarna är spanjorer. Svenska Kyrkans Julbasar hålls i år för ungefär tjugonde gången och är mer populär än någonsin.

Text: Karolina Kallentoft

Inne i lokalen är det minst lika trångt. Vuxna, pensionärer och barn. Svenskar och spanjorer och säkert andra nationaliteter också. Turister och Mallorcabor. Medlemmar och icke-medlemmar.
Men en dag som denna jobbar många av medlemmarna. De serverar fika, säljer svenskt hantverk eller lotter till lotteriet och tombolan. Barnen trängs ofta vid lotteriet medan vuxna gärna köper julljusstakar och glas från Kosta Boda. Eller bilder på älgar och förkläden med dalahästar. Eller gravad lax.
Vanligtvis är kaffe och kanelbulle populäraste fikat men på julbasaren är det glögg och mjuk pepparkaka som lockar flest, berättar prästen Mikael.

iglesia-5-min

Och just fikat verkar vara det som framför allt lockar spanjorerna hit. Mikael förklarar att de inte är vana vid att det serveras sötsaker och muggvis med kaffe till såväl förmiddagsfika som eftermiddagsfika, med påtår dessutom.
Sötsuget är stort oavsett nationalitet men vi svenskar tycks ha utvecklat konsten till perfektion. Självklart gäller det även utlandssvenskar. Församlingsassistent John har det viktiga uppdraget att även vara kyrkans bagare och kock och börjar många arbetsdagar med att knåda ihop en stor sats kanelbulledeg.

Julbasaren besöks varje år av uppåt 4000 personer och är Svenska Kyrkans mest publika händelse. Förberedelserna påbörjas redan i september. På torsdagarna samlas volontärer och medlemmar för att arbeta med förberedelserna inför basaren, som att prismärka, rulla chokladbollar och göra smällkarameller. De flesta hjälper även till under de tre dagarna i november då julbasaren pågår.
Intäkterna går till den omfattande verksamheten, eftersom Svenska Kyrkan på Mallorca är självförsörjande. Men de räcker också till människor i nöd som då och då hör av sig, antingen direkt eller via konsulatet.

När basaren är över har julen på Svenska Kyrkan bara börjat. Snart följer det uppskattade luciatåget på Plaza Cort som församlingen ordnar tillsammans med Svenska skolan. Även den katolska vänförsamlingen i Palma gästas av Luciatåget. Svenska Kyrkans kantor Yvonne börjar öva sånger med barnen på Svenska skolan flera veckor innan det är dags den 13 december, och kyrkan har även en minibasar på torget med försäljning av korv och glögg.
Veckan därpå vankas julbordet som måste bokas långt i förväg om man säkert vill få plats, och förstås alla avslutningar med barngrupperna. På själva julafton hålls en julkrubbegudstjänst och därefter serveras det risgrynsgröt och skinkmackor till alla besökare. Efter grötlunchen vankas dans runt granen och har man tur så kommer tomten med julklappar som föräldrarna har tagit med till sina barn. Men efter julafton håller kyrkan stängt, ända fram till trettondagens gudstjänst.

iglesia-8-min

Julen är onekligen en viktigt tid för Svenska Kyrkan och dess medlemmar. Många svenskar skulle vara ensamma utan den sociala gemenskapen som kyrkan erbjuder under den familjehögtid som julen ju är.
”Vårt viktigaste uppdrag är att fungera som mötesplats för alla, i alla åldrar”, säger Mikael.
Och han fortsätter:
”För vissa betyder det gudstjänsterna, men för andra är det främst trivseln. Många lite äldre kommer till våra ”Gubbröror” och ”Damluncher” och ”Stickcaféer”, och till våra temakvällar med exempelvis filmvisning. Men vi har också kyrkokör och ungdomscafé. Och så alla barngrupper förstås där de mindre barnen kommer för att leka och sjunga med sina föräldrar.
Då är det high-life här”, säger Mikael och ler.
”Och så kommer man för fikat förstås”, lägger Carina till.
Carina är ansvarig för kyrkans ekonomi och administration och är den som varit anställd längst, i sju år. Men precis som sina fyra andra kollegor gör hon det mesta här. För min intervju ville hon samla allihop, och nu sitter jag med tre av dem – Carina, Yvonne och Mikael – runt ett bord. Alla tre dricker vi kaffe i stora muggar, och vi hamnar snart i en diskussion om den viktiga fikatraditionen. Vi kommer fram till att det säkert var det hårda arbetet och de glest belägna gårdarna som fick oss att söka oss till varandra med kakor fulla med smör och socker, och med kaffe som håller oss vakna i mörkret. Behoven är desamma i våra dagar, uppenbarligen även för oss utlandssvenskar.

Under samtalet kommer Tobias in. Han är ny präst på ön sedan ett år tillbaka. Han lyfter fram den viktiga roll som kyrkan spelar när det gäller att alltid vara närvarande i sitt närsamhälle och som utlandskyrka förkroppsliga och gestalta Gud i en svensk kontext. Och vi kommer in på den viktiga roll som kyrkan spelar för personer i kris. Söndagarnas gudstjänster ger tröst, och kyrkans personal är alltid tillgängliga för personliga samtal.
Tack vare aktivitetsgrupperna har personalen koll på ungdomarna och Mikael berättar att man mer än en gång har haft besök av oroliga föräldrar som behöver stöd, och att man även rent handkraftigt hämtat ungdomar i Magaluf. Mikael upplever att spanska barn och ungdomar hålls hårdare än svenska, och han tror att det beror på att svenska föräldrar är ovana vid tillgänglighet till droger och alkohol, och möjligen även naiva.
Mikael berättar att ungdomar ibland behöver en utomstående vuxen att prata med, och söker sig självmant till samtal med prästerna eller någon annan i personalen.
”Men oftast räcker det med att ha kyrkan som en neutral och säker plats att vara på, att få spela pingis eller hockeyspel eller surfa på mobilen, och få vara sig själva utan några särskilda krav”, försäkrar han.

Vi avslutar vårt samtal med en diskussion om vad det är som får så många svenskar utomlands att söka sig till det svenska. Jag kan själv tycka att det strider mot den naturliga driften som tar oss hit, man vill ju FRÅN Sverige, TILL Spanien.
Men under vårt samtal förstår jag mig bättre på den kulturella dragningskraften. Många av Svenska Kyrkans besökare är svenskar som vuxit upp på Mallorca, eller som gift in sig i en annan kultur, och tar med sina barn eller barnbarn till kyrkan för att få dem ta del av det svenska, och känna en tillhörighet. Låta barnen sjunga svenska sånger, leka svenska lekar och uppleva svenska högtider. De kanske inte har så stor kontakt med sitt hemland längre och vill förmedla det till barnen när man nu har möjlighet till det. Och vi kommer överens om att det självklart är lika för alla som flyttar till ett nytt land. Som exempelvis de som flyttat till Sverige i våra dagar.

iglesia-13-min

FAKTA OM VIGSLAR

En viktig del i kyrkans uppdrag är att anordna vigslar, som är en del av de fyra kyrkliga handlingarna. Det som kallas ”destination weddings” ökar för varje år, även på Mallorca. I år genomför prästerna på Svenska Kyrkan på Mallorca hela 212 vigslar.
Mallorca är populärt för sin skönhet, för det soliga vädret och för att det ligger på lagom avstånd dit man kan bjuda familj och vänner över en helg. Att Svenska Kyrkan finns här och har vigselrätt är också en viktig anledning. Men prästerna här viger också par på exempelvis Menorca och Ibiza, i Barcelona och i Madrid. På Mallorca hålls vigslarna oftast i kyrkans lokaler eller i Alcanada, en park vid havet nära Alcudia, men kan hållas på ett hotell eller en finca om brudparet så önskar.

Museu Diocesà de Mallorca – Mallorcas katedral

DEN ARTISTISKA SKÖNHETEN I MALLORCAS KATEDRAL
Museu Diocesa de Mallorca (Mallorcas stiftsmuseum)

Museu Diocesa de Mallorca ligger intill Mallorcas katedral och är ett av öns äldsta museer. Vi finner här ett levande och dynamiskt centrum som grundats för att sprida kunskap om katedralens konstnärliga arv och ge besökarna möjlighet att lära känna det och njuta av det. Dess läge är unikt med utsikt över Palma-bukten och mitt emot en av de lokala mallorkinernas favoritplatser: Parc de la Mar.

ETT INNOVATIVT CENTRUM
Museets senaste moderniseringar företogs för att göra området till ett innovativt museum med audiovisuella hjälpmedel, pekskärmar och atmosfäriska effekter som skapar större delaktighet för besökaren och gör besöket mer dynamiskt och mer underhållande.

MUSEET ÄR INDELAT I TRE DELAR
Den första utgörs av en permanent samling av konstföremål som beskriver kristendomens historia på Mallorca i en mycket vacker promenad som framhäver det stora konstnärliga värdet i vår fäderneärvda skatt.

Den andra avdelningen behandlar La Seu, som Mallorcas katedral kallas. Där rör det sig framför allt om den långtgående förvandling som den store katalanske arkitekten Antoni Gaudí genomförde efter de riktlinjer han fått av biskop Campins, som gått till historien som den mallorkinska kyrkans store förnyare.

Den tredje avdelningen handlar om Mallorcas störste son, somvunnit ryktbarhet även internationellt: den store filosofen Ramon Llull. Den invigdes i oktober 2015 med anledning av 700-årsjubiléet av hans död. I Museu Diocesa kan man gå genom olika salar med enkelt innehåll som leder fram till visningen av “Barbaflorida”, där den lärde medeltida filosofen kommer till liv i en reflekterande och introspektiv monolog.

ETT HUNDRAÅRIGT MUSEUM
Grundandet av Museu Diocesa går tillbaka till år 1878 när biskop Mateu Jaume i sitt stift började skapa en samling konstföremål härrörande från olika kyrkor och kloster, framför allt altartavlor och bilder som tagits bort från kyrkorna. Eftersom det blivit nödvändigt att renovera dessa verk och även andra som riskerade att förstöras, bad en grupp lärda män biskopen att få skapa ett museum. Detta var bakgrunden till grundandet av Societat Arqueològica Lul·liana och av sällskapets museum, beläget i Sapiència.

Det var biskop Campins som gav den slutgiltiga pushen till det som är dagens Museu Diocesa. Han gjorde muséet till en institution för det kyrkliga arvet och samtidigt för studiet och spridningen av historien och av de föremål som överförts av mallorkinernas förfäder.

Vi ber dig alltså att under ditt nästa besök i Palma göra ett besök i Museu Diocesa och Mallorcas katedral, där du kommer att kunna glädja dig åt att upptäcka oväntade rikedomar i en behaglig och unik omgivning.

INFORMATION AV INTRESSE
Adress: Carrer Mirador 5, Biskopspalatset – Palma
Tfn: + 971 71 31 22
Öppettider: 1 april – 31maj samt hela oktober:
Måndag – fredag kl. 10:00 – 18:15
Den 22 oktober öppnar museet kl. 11:00
1 juni – 30 september:
Måndag – fredag kl. 10:00 – 19:15
2 november – 31 mars
Måndag – fredag kl. 10:00 – 16:15
Hela året: Lördagar från kl. 10:00 till 14:15
Sön- och helgdagar: Stängt
www.catedraldemallorca.info/principal/ca/patrimonio/museo-diocesano
Inträde: 2 euro för bofasta, 3 euro för icke-bofasta, 7 euro med besök i
katedralen inkuderat. (Barn under 10 år går in gratis)

museum-5-min

Ett sekel på spåret

Under mer än 100 år var Sóller-tåget till stor nytta för Mallorcas befolkning. Idag är Ferrocarril de Sóller en järnväg och en spårväg som framför allt är ett nöje för turisterna. De antika vagnarna ger passagerarna tillfälle att resa som förr. Och i takt med att järnvägen blir allt äldre ökar tågets genuina charm.

Egyptens pyramider och Eiffeltornet behöver endast lättare underhåll, men Sóller-tåget måste kontinuerligt anpassas efter moderna krav på service, kapacitet och avgångar. Och allt detta utan att tåget förlorar sin antika charm och karaktär. Vagnarna har alla en äldre och varierad inredning och unika detaljer som måste underhållas på ett hantverksmässigt sätt. Därför måste Ferrocarril de Sóller göra allt större investeringar i reparationer och underhåll av tåg och vagnar.

EN JUVEL TILL JÄRNVÄG
Järnvägen är en smalspårig och har en bredd om 914 mm – en engelsk yard – vilket är ovanligt i våra dagar. Tåget är det enda av sitt slag som ännu är i drift, och från start till mål tar färden cirka 60 minuter. Varje dag rör sig tre konvojer, bestående av en egenhändigt styrd motor (maskinen) och sex passagerarvagnar, den 27 kilometer långa sträckan, och på vägen passerar de hela 13 tunnlar. Var och en av såväl maskiner som vagnar och inredning har en lång historia bakom sig. Ingen serietillverkar längre liknande motorer, trävagnar eller säten. Om en av delarna behöver förnyas måste en skicklig hantverkare ta sig an jobbet. Detta gäller också vart och ett av de verktyg som används i verkstäderna i Sóller. Däremot kan man ta tillvara delar från andra järnvägar eller spårvägar som tagits ur bruk. Det kunde ske för ett antal år sedan då Ferrocarril de Sóller tog över vagnar från Lissabons elektriska spårväg. Trots att de skilde sig till det yttre kunde de anpassas till Sóller-spårvägens karaktäristiska utseende och finns nu med som ett av flera spårvagnsset i Port de Sóller.

För närvarande sköter 40 personer underhållet av tågen. De är uppdelade på olika arbetslag – ”vägar och arbeten”, snickeri, mekanik, ingenjörskonst osv – som varje dag ser över vagnssparken. Det är en svår uppgift, framför allt under turistsäsongen när tågen kör med allt större frekvens och inget avvikande får inträffa på det enda spåret. Framför allt på sträckorna uppe i bergen eller i någon av de 13 tunnlarna dit man bara kan nå med maskiner på själva tågspåret. Där är man tvungen att använda verkliga museiföremål – som den sk ”Unilok”, den spansk-schweiziska traktorn” eller ”den lilla Renault-vagnen” – som kan ta sig fram överallt.

Under några månader om året är det nödvändigt att stoppa driften för att utföra det grundläggande servicearbetet. Då monterar arbetslagen isär vagnarna för att se till att allt fungerar perfekt under resten av året. Men även under turistsäsongen kontrolleras varje dag en maskin mycket noggrant, precis som om det rörde sig om ett flygplan.

PROJEKTET
Det var år 1903 som idén om det manuella tåget föddes hos industrimagnaten Juan Morell och parlamentsledamoten Jerónimo Estades, med målet att förena den rika staden Sóller med huvudstaden Palma. År 1907 påbörjades arbetet samtidigt i båda städerna under ledning av ingenjör Pedro Garau. Och den 16 april 1912 invigdes sträckan officiellt. Ett datum som många minns eftersom det sorgligt nog råkade sammanträffa med Titanics undergång. Året efter öppnades spårvägen som förbinder järnvägsstationen med Sóllers hamn, med den nymodigheten att den till skillnad från Sóller-tåget var elektrifierad. År 1929 elektrifierades hela sträckan, maskiner byttes ut och Sóller-tåget blev det som det nu är – ett eldrivet tåg.

Malin Berghagens hjärta är fullt av Mallorca

Malin Berghagens förälskelse till Mallorca grodde långsamt. Med yogans hjälp började hon lyssna till sin längtan, men det var dottern som fick henne att ta steget. ”Nu räcker det, antingen flyttar du eller så är du tyst”, berättar Malin att hon sa. Det var lite mer än tre år sedan. Idag står Malins Mallorcaförälskelse i full blom.

Text: Karolina Kallentoft

Framför allt lockade värmen och ljuset, men yogan var inblandad på fler sätt. På Mallorca kunde Malin etablera sig som yogainstruktör och hälsoinspiratör. Med hemmet i Palma som bas håller hon sina kurser, både på ön och andra platser på jorden. Och här skriver hon sina böcker. Sin första yogabok skrev hon något år innan flytten. Uppföljaren blev till redan under hennes första år på Mallorca. Nu har hon just blivit klar med sin Mallorcabok – Mallorca i mitt hjärta.

interview-book-min

Mallorca är hälsa och välmående och härliga äventyr

I inledningen presenterar Malin sina tankar bakom: ”I den här boken ska du få möta det Mallorca som jag har lärt känna. Mallorca är hälsa och välmående och härliga äventyr. Mallorca är den plats där jag bor och arbetar. Här har jag möjlighet att äta god mat med färska grönsaker och frukter en stor del av året. Jag vill väcka din lust att lära känna Mallorca från ett annat håll än solstolarnas. Du ska få möta de platser jag besökt och de människor jag har lärt känna.”

Känslan förstärks av hennes sinnliga språk

interview-2-minSom dotter till Lill-Babs och Lasse Berghagen föddes Malin in i en familj med artister, och hon, den blyga men under ytan busiga och kreativa flickan, var känd redan när hon föddes. Med allas ögon på sig hade hon svårt att leva ut, och Malin berättar att hon växte upp med en känsla av att vilja vara perfekt. Att hon som vuxen tog med sig detta i relationen till sina män, och att det var där någonstans hon tappade bort sig själv. Men yogan hjälpte henne att se mönstret och fick henne att tycka om sig själv. Även Mallorca har en roll i denna befrielse. Hon förklarar: ”Det som är härligt med att bo på Mallorca är att där vet inte så många vem jag är. Så om någon på Mallorca vänder sig om efter mig så vet jag att det något som är bra.”

När Malin beslutade sig för att leva på Mallorca var hon ännu nyseparerad och led tidvis av bulimi. Mallorca skulle därför också bli platsen där hon jobbade med sig själv. Hon har tidigare berättat hur hon saknade passion och något att brinna för i sitt liv. Nu ville hon plocka fram sin passion igen. Och hon avslöjar att Mallorca inte låter någon komma undan: ”Mallorcas natur med de mäktiga Tramuntanabergen i norr har en väldig kraft. Man brukar skoja om att när man flyttar till Mallorca kommer allt upp till ytan. Antingen skiljer man sig eller träffar en ny.”

Efter 2,5 år på ön märks det att Malin hittat sin passion. I Santa Catalina där hon bor i hjärtat av Palma kan hon leva ut, och här ser man henne inte sällan sväva förbi i blommig fotsida klänning. Det är i Santa Catalina Malin bor och arbetar. På caféerna och restaurangerna skriver hon på sin blogg, och på sin bok. Ett av de första kapitlen handlar om hur hon och sonen Isak landade just här och gjorde stadsdelen till sin. ”Mitt hörn av Palma”, som hon kallar det. Här suger hon åt sig av den latinska kulturen. Med värme beskriver hon vännerna i kvarteret som hon lärt känna, vad hon lärt sig av dem och hur de hjälper henne i vardagen. Bland annat hennes vän Ronan som driver en restaurang dit hon ofta går. Om honom skriver hon bland annat: ”Han har även gett mig förmågan att säga tack när jag får en komplimang. Att våga vara lite mer stolt över att vara kvinna, som latinskorna är, och inte så skygg som vi nordbor brukar vara. Vi svenskar behöver träna på att ge och ta emot uppskattning. Det betyder så mycket.”

Men Mallorca är så mycket mer för Malin. I boken ges även plats för bergen, byarna, fruktträden och havet. Med målande språk beskriver hon sina känslor för ön. De soldränkta fotona fångar landskapet, stämningen och ljuset. Bland alla de vänner som nämns får även fotograferna Lina och Fish ett eget uppslag. Andra vänner som porträtteras har verksamhet inriktad på träning, som har en given plats i boken. Framför allt yoga där Malin bjuder på en snabbgenomgång av dess fördelar, men även cykling, vandring, klättring, surfing, segling och golf. Här finns också uppslag där några av hennes svenska vänner delar med sig av hur livet på Mallorca kan levas i olika åldrar.

Mallorca har fångat mitt hjärta

Mallorca i mitt hjärta är en varm och personlig bok, där vi får ta del av Malins Mallorca och de vänner hon lärt känna på ön, de som gett kärlek, trygghet och magi under de år hon etablerat sig här. Känslan förstärks av hennes sinnliga språk och inbjudande personliga tilltal. Som hon själv uttrycker det i boken:
”Jag vill berätta om allt du kan få uppleva här: dofter och smaker, intryck och omfamningar. För Mallorca har fångat mitt hjärta och jag hoppas att ön även fångar ditt en dag. Jag vill jag öppna dörren på glänt – till dofter av citrus och blommande mandelträd, till smaker av chili och söta vindruvor, till ett turkosblått hav och rosa blommande bougainvillea.”

Mallorcas glödheta bostadsmarknad

Bostadsmarknaden på Mallorca kokar. Och det är svenskarnas längtan till värmen som eldar på. Antalet svenska bostadsköpare på Mallorca har ökat med 70 procent sedan 2013. Efter britterna är vi numer den tredje största gruppen köpare, efter de mallorcaälskande tyskarna och britterna. De senaste tre åren tycks svenskarna ha blivit som nyförälskade i ön. Många letar efter ett andra boende. De helsvenska mäklarhusen på Mallorca blir fler för varje år, samtidigt som de internationella har börjat anställa svensktalande mäklare. Och de har de fullt upp med att guida runt köpsugna svenskar. Hetast är en lägenhet med balkong och havsutsikt i Palma, och helst ska den enligt svenskarna ligga i stadsdelen Santa Catalina.

Text: Karolina Kallentoft

”I Santa Catalina finns en hel del topplägenheter med terrasser och utsikt över hav och berg. Till för bara för något år sen fanns flera sådana objekt ute på marknaden, antingen som renoveringsobjekt eller nyrenoverade i ”skandinavisk stil”, som svenskarna vill ha det. Men nu finns nästan inga sådana lägenheter kvar”, säger Agneta Eddiesdotter  Giudilli, svensk mäklare på Sothesby’s, som själv bor i Santa Catalina.

Men Palma har fler populära stadsdelar. Carin Isgård, grundare till mäklarbyrån Buy a Home Mallorca, har Gamla Stan i Palma som specialitet liksom området Portixol/Molinar sydöst om den stora katedralen. Hon bor själv efter några år i Gamla Stan i Palma just i Portixol/Molinar, alldeles intill havet.

mallorcas-2-min

”Det området ökar i popularitet bland svenskarna. Här finns både stad och hav, strandpromenaden påminner lite om Venice beach med surfare som skejtar förbi med sina brädor under armen. Även om man köper ett hus några gator in är det lätt att ta sig till stranden. Det är nära till flygplatsen, ändå hör man inte planen som man ser landa varannan minut i högsäsong.”

Men Carin Isgård framhåller att hela Palma är hett bland svenskar.
”Palma har förändrats de senaste tre åren. Stadens offentliga rum är vackra och hålls efter, det renoveras överallt i Gamla stan och nya trendiga hotell öppnar. Mallorca har ju lockat folk sedan 1200-talet, så det är ju inget nytt. Men svenskar ser också ett boende här som säker investering. Priserna föll inte lika mycket här som i övriga Spanien efter krisen, och nu är de snart tillbaka på 2007 års nivåer.”

Och det är Palma svenskarna vill till. Carin Isgård säger:
”Svenskarna vill ha staden. Och de vill ha havsutsikten. En terrass är ett måste. Men lägenheterna som har allt är få och säljs snabbt.”

Svenskarna har alltid gillat Spanien. Många svenska pensionärer har genom åren köpt hus eller lägenhet på Costa Brava eller runt Malaga, medan yngre kanske sökt sig till Madrid eller Barcelona. Mallorca har tidigare främst varit ett mål för svenska charterturister. Men de beresta och pålästa svenskarna har nu upptäckt hur varierande ön är. Här finns något för alla: stränder för sol och bad, hav för surfare och båtfolk, golfbanor, tennisklubbar och de allt populärare padelbanorna, berg för naturskön vandring och cykling, vingårdar och alla dessa pittoreska byar med charmiga restauranger, caféer och marknader för de som vill strosa runt och insupa atmosfären. Men här finns också den Palma, en riktig spansk stad med folkliv, shopping och uteserveringar året om, och bekvämligheterna hos en modern europeisk knytpunkt med bra kommunikationer och en internationell flygplats på 15 minuters bilavstånd från city.

Andra väljer de strandnära turistorterna sydväst om staden, som Illetas, Costa d’en Blanes, Santa Ponsa och Andratx. Men även de natursköna byarna inåt landet är eftertraktade, som Deía och Valdemossa med bergskedjan Tramuntana som dramatisk fond, eller fincor i det mer vidsträckta landskapet kring Santanyi och Alqueria Blanca.

Frågan är varför svenskarnas hjärta bultar så hårt för Mallorca just nu? Magnus Nystedt är Mäklare på Mallorcafastigheter. Han började hösten 2013 precis då svenskarnas intresse för ön tog fart.
”Svenskar är trendkänsliga, och den hösten började svenska tidningar skriva om Mallorca. Och framför allt om Palma. Det gjorde sitt till att kända svenskar började kopplas ihop med ön. Och jämfört med andra nationaliteter är svenskar fortsatt kapitalstarka. Den typiska köparen är ett par som planerar för sin pension och vill tillbringa vintrarna här, och gärna med familjen. Andra har sålt sitt företag, eller flyttar ned familjen och jobbet och utnyttjar tekniken och den relativa korta restiden för att jobba på distans. Många är storstadsbor och för dem tar flyget hit inte mycket längre tid än att bila till sommarstugan, och det är definitivt kortare restid än till södra Spanien. Samtidigt upplevs Mallorca som tryggt jämfört med andra delar av Europa.”

Så hur gör man då för att komma över drömboendet? Carin Isgård har en absolut rekommendation.
”Det gäller att ha allt förberett så du kan slå till snabbt. Blir du förälskad är det inte säkert att du hittar ett liknande igen. Många av våra kunder är beslutsamma på jobbet, men kanske inte privat när beslutet är emotionellt och familjen är inblandad. Det finns de som tvekat eller börjat pruta, och så säljs objektet till någon annan. Till för kanske ett år sedan kunde man pruta, men det gäller nästan inte längre på Mallorca, så het är marknaden idag. Å andra sidan blir det sällan budgivning då det är svårt att samla spekulanterna som kan befinna sig i Stockholm eller London. Istället är det kölista som gäller.”

mallorcas-7-min

Agneta Eddiesdotter  Giudilli tillägger:
”Jag råder alltid mina kunder att känna sig för, och åka runt och utforska Mallorca. Då känner de ganska snabbt var de vill bo. Vi har objekt över hela ön, allt från 500 000 euros och uppåt. De som är ute efter semesterboende väljer ofta en lägenhet i Illetas eller Costa d’en Blanes, medan de som söker åretruntboende kan föredra Palma. Andra drömmer om en finca i Deía eller Valdemossa. För det mesta har svenskarna en ganska bestämd uppfattning om vad de vill ha, och hittar de sitt drömboende går det undan.”

För att möta efterfrågan är flera mäklarhus på ön involverade i utvecklingsprojekt. Mallorcafastigheter är en av dem.
”Många kunder säger att läget är viktigast. Men när de väl kommer in i en lägenhet så kanske det inte gäller längre. Många vill ha skandinavisk stil och bekvämlighet, då kan vi skräddarsy det i samarbete med byggare och finansiärer. Tomterna hittar vi ofta strax utanför de mest populära områdena. Med tiden blir även de populära, som Espanyolet med sina lugna smågator och låga hus med egna tomter.”

Så hur går det då till att köpa en bostad i Spanien? Carin Isgård reder ut begreppen.
”För svenskar i köptankar är det viktigt att förstå att mäklarens roll i Spanien skiljer sig mot den i Sverige. En mäklare i Spanien har ofta möjlighet att visa även andra mäklares objekt på marknaden. Det är därför vanligt att en mäklare letar fram passande objekt och skjutsar runt köparen på visningar. Kvadratmetrar räknas inte och det finns heller ingen statistik att gå på, då inga uppgifter är officiella. En mäklare har heller inget juridiskt ansvar, han eller hon kan representera såväl säljare som köpare, sig själv, familj eller vänner, och många mäklare har ingen utbildning. Därför rekommenderas alltid köparen att anlita en advokat för det juridiska.”

”Det enda som är lika är känslorna”, avslutar Carin Isgård. ”Eftersom det sällan blir budgivning i Spanien är det svårt att jämföra, beslutet är helt och hållet köparens, som måste veta vilket pris han eller hon är beredd att acceptera. Men när man kliver in i ett hus eller lägenhet och det känns helt rätt är glädjen alltid densamma. Jag ser alltid direkt när det är rätt. Det är som en förälskelse, som i många fall är livslång.”

FAKTARUTA
Köper du en befintlig bostad på Mallorca betalar du en överlåtelseskatt på 8-10% av köpeskillingen, beroende på pris. Köper du en nybyggd fastighet betalar du istället moms om 10% och en stämpelavgift om ca 1,2%. De har alltså något högre tillhörande kostnader.

Advokatkostnaderna uppgår till cirka 1% av köpeskillingen. Andra kostnader som tillkommer köpet är notarieavgift och avgift för fastighetsregistret. Dessutom tillkommer de löpande kostnaderna som fastighetsskatt och månadsavgift, men dessa är inte särskilt höga jämfört med kostnaderna för att bo i en svensk bostadsrättsförening. Är man inte resident på ön får man även betala inkomstskatt på cirka 100-300 euro. De som köper en bostads att främst använda som semesterboende kanske tänker sig att finansiera den genom uthyrning. Här är det viktigt att tänka till. Uthyrningen måste deklareras och hyresinkomsterna beskattas med cirka 20%. Om skatteverkets inspektörer kommer på att uthyrning olovligen skett tillkommer ett skattetillägg på upp till 150%. Mäklaren kan också hjälpa till med lån, hemförsäkring och hjälp med renovering och skötsel.

pers-1Carin Isgård, grundare till mäklarbyrån Buy a Home Mallorca

pers-2Magnus Nystedt är mäklare på Mallorcafastigheter

pers-3Agneta Eddiesdotter Giudilli, svensk mäklare på Sothesby’s Realty Inmobilien

Palmas puls bortom stråken

Som alla städer har Palma många sidor. Mest intressant är kanske kontrasten mellan det gamla och det moderna Palma. De flesta känner till den öppna kosmopolitiska sidan av Mallorcas huvudstad, den som är så typisk för en stad vid Medelhavet. El Passeig Marítim med rader av bländvita lustyachter för ankar, den upphöjda och på natten upplysta katedralen Seu som tornar upp sig i bakgrunden, de mindre gatorna med sina uteserveringar, de livligt trafikerade gatorna i ringled runt staden. Men de turister som endast vandrar längs de välkända stråken möts av en ytlig bild av staden. I Palma råder även en stillsammare puls som är svår att finna någon annanstans. Det är en stad som vänder sig bort, innesluten i sig själv.

Text: Carlos Garrido

I Palma råder även en stillsammare puls som är svår att finna någon annanstans. Det är en stad som vänder sig bort, innesluten i sig själv.

Vanligtvis rör sig turistströmmarna runt en förutsägbar slinga: från katedralen förbi turistbutikerna bort mot Plaza Mayor. Men man behöver bara vika av några steg från denna allfartsväg för att hamna i en labyrint av slingrande och svalt skuggiga gränder. Gator som är tysta dagen lång, med palatsportar, slutna fönsterluckor och stenkyrkor. En stad med katter och stängda fönster, så väl skildrad av författaren Llorenc Villalonga.

Ett exempel på denna mindre kända sida av Palma är Plaza de Sant Jeroni, en skyddad avkrok med portarna till Sant Jeroni-klostret på ena sidan det rofyllda torget och det gamla kollegiet La Sapiencia på den andra. Den ligger nära den byggnad som tidigare var ett katolskt seminarium. Man hör en ensam fontän porla, och husen som omger platsen uppvisar en nästan scenografisk samstämmighet. Detta är en obetydligt trafikerad del av staden, med en upphöjd skönhet som minner om svunna sekler, med byggnader som förblivit oförändrade genom åren.

Inte långt därifrån rymmer Basilika Sant Francesc en av de platser som i sig ger staden själ och mening – Ramon Llulls gotiska gravmonument. Ramon Llull var en vis mallorkinsk mystiker som under 1200-talet stod för en modern tidsanda och föregrep kommande tider. Det är som om hans kropp där den vilar mitt i kyrkans högtidliga tystnad alltjämt överlåter sig åt de transcendenta tingen, utan att fästa sig vid vår tids omvälvningar.

Palma har inte många utsiktspunkter. Det gör att de flesta som kommer hit får med sig en och samma bild av staden – den från Paseo Marítimo och hamnen. Om man till detta vill ha en fin vy över stadens terrakottafärgade tak, stenlagda terrasser, fält av takpannor, klocktorn och kringbyggda trädgårdar och med den imponerande katedralen som bakgrund, då finns det inget bättre än att ta sig upp till en av de terrasser som ligger intill Es Baluard, Palmas museum för samtida konst. Därifrån blir bilden av staden fullständig; tillbakadragen och öppen med himlen och havet som fond.

En plats som påminner om vår romantiska bild av Rom och Paris är den som ligger bredvid trapporna i Costa de sa Pols och Calle Arabí, invid absiden av kyrkan Sant Miquel. Där på några små trappor finns några mindre caféer och restauranger med uteserveringar som är populära bland Palmas unga. Intill finns en bokhandel och en bodega, och platsen andas musik, böcker, poesi, konst. Allt detta på några kvadratmeters yta, avskild från turism och kommersiell verksamhet.

Palma har en mångsidighet som är långt mer tilltalande än det vi möts av på vykort och turistfoton. Staden erbjuder så mycket mer än shopping och sevärdheter – därav stadens vitala men ändå tidlösa charm.