Fem mandlar om dagen

Minst. Då klarar du hälsan enligt mallorkinsk folkmedicin. Och här på ön där man odlat mandel sedan 1700-talet vet man det mesta om mandels betydelse, inte minst som bokstavligt livsmedel. Fem damer i Artá har förädlat och moderniserat mandeln som kan användas till mycket mer än man tror.

Text:Evelyn Pesikan
Foto: Pär Olsson

Ett flygfoto som tas över de centrala delarna av ön i februari och mars ser helt annorlunda ut än under andra delar av året. Under den tidiga våren vilar ett skirt vitt/ljusrosa täcke över stora områden. Det är de otaliga mandelträden – Prunus amygdalus – som blommar. Det är en svårslagen, magnifik skönhetsupplevelse som lockar många turister ut på landsbygden.

Och det var just på den fattiga landsbygden som mandel-odlingar förr i tiden var en av de allra viktigaste basnäringarna.

Mallorca var ingen rik ö förr i tiden, lantbrukarna var fattiga och jorden mager. Att använda mandlar i matlagningen var en utmärkt proteinkälla, en ersättning för kött som det inte fanns gott om. Och för inte så väldigt länge sedan kunde många familjer leva enbart på att odla mandlar och kanske några andra frukter. De blev inte rika men det gick, berättar Barbara Flaquer, en av de fem kvinnorna som driver den vack- ra butiken och företaget Ametlla+ de Mallorca i Artá.

Ametlla är det mallorkinska namnet på mandel och här kan man köpa det mesta (och lite till) som är relaterat till mandel – mandelmjöl, mandelmjölk, mandelkakor, Turron, kryddblandningar med krossad mandel, rostad, saltad mandel, mandelolja, mandeltvål etc etc.

Allt är mycket ljust, modernt och trendigt och den hembakade mandelkaka vi blir bjudna på smakar gudomligt.

Vi köper in mandlar från olika odlare men 2019 är inget bra år. Det regnade för mycket i september, säger Barbara, som driver företaget med gamla vännen Catalina Cañellas och deras tre svärdöttrar, som alla har andra jobb. Catalina Cañellas (som även äger hotellet Son Gener) och Barbara är pensionärer men har ett passionerat förhållande till mandlar.

Mallorca och Kalifornien är idag världens största producenter av mandlar

Vi gör knappast några stora vinster på detta men vi älskar verkligen det här jobbet, säger de båda kvinnorna som med hjälp av svärdöttrarna har förenat en gammal lokal tradition med nya trender och tjusig produktdesign. Självklart går alla produkter även att köpa online.

På Ametlla+ håller man också workshops för personer som är intresserade av att lära sig mer om mandlar och vilka rätter de passar till.

Mallorca och Kalifornien är idag världens största producenter av mandlar.

Barbara och Maria berättar att det finns omkring 100 olika sorters mandlar i alla storlekar som blommar vid lite olika tidpunkter och att man förr använde betydligt fler mandlar i matlagningen än idag, även i soppor.

De allra bästa träden, de som ger mandlar med högst kvalitet, är mellan 40 och 50 år gamla

Att mandel är bra för hälsan råder det inget tvivel om. Den innehåller bland annat järn, magnesium, kalcium, vitamin E och mycket nyttiga fetter. Minst fem om dagen bör man äta för att bibehålla en god hälsa rekommenderar damerna.

Nyfikna – och okunniga – som vi är frågar vi även om bittermandel.

Det är ett helt annat träd och det pollineras på ett annat sätt. Men ibland tar bina lite fel och då kan det av misstag hamna några bittermandlar på sötmandelträdet, förklarar Catalina Cañellas.
Att det är ett stort misstag att äta bittermandlar förstår vi när vi läser på lite och ser att denna mandelsort innehåller cyanid, blåsyra, och att det inte behövs särskilt stora mängder för att döda en människa. Samma gift finns i aprikos, persiko- och körsbärskärnor. Tur att bittermandel främst används som smaksättare i livsmedelsindustrin och inte som mordverktyg annat än i Agatha Christie-deckare.

Mandelbonden Pep Rotger i Caimari ägnar sig åt att odla och producera mandlar. Han sysslar inte så mycket med för-ädling av produkten, han rostar och saltar mandlarna och säljer dem vidare till olika kooperativ.

Jag har arbetat med annat tidigare, bland annat inom byggbranschen, men sedan 1994 har jag hjälpt pappa med mandelproduktionen, berättar han medan han kör runt oss bland sina många ägor – både oliv- och mandelodlingar.

Några av träden har precis börjat blomma när vi är där, andra inväntar lite mer värme innan knopparna slår ut.

– Mandelträden i mina trakter är skyddade av bergen, de nordliga vindarna kommer inte hit och det är tack och lov ytterst sällan det blir frost. De allra bästa träden, de som ger mandlar med högst kvalitet, är mellan 40 och 50 år gamla. Förr i tiden behövde träden i princip aldrig vattnas, förklarar Pep som verkar behandla sina träd på ett faderligt, beskyddande sätt.

– Man får absolut inte beskära träden på ett aggressivt sätt, då kan det bli sår och infektioner, säger han.

Pep berättar också om det naturliga kretslopp och sam-spel som finns mellan fåren och mandelträden.

– De betande fåren äter upp allt gräs som vi sår under träden och deras gödsel ger sedan all näring som träden behöver.

Under våren är det en lugn period för mandelbönderna. Den viktiga beskärningen är gjord och den intensiva mandelskörden börjar först i september –oktober.

Alltför mycket vattning förstör träden och man bör hel- ler inte överproducera.

Han tycker inte att man ska joxa alltför mycket med mandlar och använda dem på hundra olika sätt.

De är bra som de är, fastslår Pep som är en jordnära och praktisk man. Men de ska ätas rostade, att äta dem med skalen kvar är inte bra för kroppen. Jag rostar mina långsamt i en vedugn.

– Min favoriträtt med mandlar är salsa romesco som passar underbart bra till färsk vårlök.

Matsmarta val på menyn hos Louise

En skolpsykolog som startar kreativ matstudio. Det kanske låter som helt skilda världar, men för Louise Sarrión blev det en fullträff. På Grounded Living lagar hon hälsosam och helst veganskt kost till yogaretreats och fester på Mallorca.

Text: Anna Norström
Foto: Pär Olsson

När Louise Sarrións mormor Marianne var ung åkte hon till Mallorca på charterresa. Här blev hon blixtkär i turistguiden. Han fick följa med hem till Småland. Snabbspola fyrtio år. Louise är nu själv boende på ön.

– Det låter kanske som en kliché men nu är cirkeln sluten, säger hon.

Louise Sarrión startade projektet Grounded Living för två år sedan. Efter flera år med sin familj i Madrid hade hon landat på ön och hitta hem till köket. Det blev det en matlagningsverkstad med fokus på det växtbaserade riket. Hon utgår från sin studio på Carrer d’Arnau Rossiñol i Santa Catalina, Palma men arbetar ofta ute på fältet.

– Min idé från början var att göra cateringuppdrag men jag jag får allt fler kunder som antingen har retreats eller familjer som vill att jag kommer hem till dem och lagar mat, berättar Louise.
Många är nyfikna på studion. Under vårt besök sticker en herre in huvudet och undrar om hon serverar lunch.

Hon ger också matlagningskurser. Det finns en stor efterfrågan på Mallorca med just hälsosam och vegansk kost. Men Louise är inte den typen av grön kock som sysslar med några pekpinnar. Jag är inte ”hjärntvättad”, säger hon och skrattar.

– Det här händer ganska ofta att folk knackar på eller kommer in. Från början tänkte jag att jag skulle ha luncher för allmänheten men nu gör jag bara events här för sällskap som bokar in sig.

Hon ger också matlagningskurser. Det finns en stor efterfrågan på Mallorca med just hälsosam och vegansk kost. Men Louise är inte den typen av grön kock som sysslar med några pekpinnar. Jag är inte ”hjärntvättad”, säger hon och skrattar. Själv äter hon kött men inte särskilt ofta, kanske max en gång i månaden. Louise drivs snarare i positiv anda av att få folk att upptäcka nya vägar med grönsaker.

– Och framförallt för mig handlar det om bra råvaror. Det finns det så mycket av här, bara tänk på alla saluhallar!

En av hennes menyer som blivit en storfavorit är hennes veganska tacobuffé. En rätt som därhemma i Sverige är så älskad, speciellt för familjer om fredagarna, där man med enkla medel kan välja bort kött.

Och framförallt för mig handlar det om bra råvaror. Det finns det så mycket av här!

– Även de mest inbitna köttätarna älskar tacobuffén.

Då lagar hon en ”chili sin carne”, alltså utan kött, och serverar med hembakta bröd, salsan pico de gallo och mangosalsa. Den svenska artisten Little Jinder är en gäst som ätit den med förtjusning. På de yoga och hälso-retreats som hon lagar maten åt blir menyn mer hälsoinriktad – med smoothies och grönsaksjuicer som går åt i en försvinnande fart. Deltagarna kan också ta med sig enkla knep hem. Som med hennes gazpacho där hennes knep är att tillsätta något sött.

– Det är mitt hemliga trix! Man kan ha äpple, persika eller nektarin i och då balanseras tomaten med syran. Och så är jag så knasig att jag inte har någon vitlök i, det kan folk tycka är lite konstigt men det behövs faktiskt inte, säger Louise.

Hennes väg till den nya karriären startade för fem år sedan. Efter att ha jobbat som skolpsykolog Madrid ville hon göra något helt annat.

– Jag gjorde det där klassiska och gick olika kurser för att hitta mig själv.

På ett bananskal snöade hon in på raw food och tog en online-utbildning. Just raw food blev hennes biljett in i retreat-världen som växer och blir större för varje år på Mallorca. Och här på ön vill hon bli kvar. Louise och hennes man Fernando har skapat sig ett hem här tillsammans med sina barn Carl, 11, och Linnéa, 12.

– Jag älskar att bo på Mallorca. Barnen kan röra sig helt fritt här.

De tränar triathlon, och har en aktiv livsstil. Hennes man pendlar fortfarande en del för jobb i Madrid men deras bas är på ön. Och lokalen på calle Rossiñol nummer tolv är platsen där Louise får utlopp för sin kreativitet.

– Vi bara sprang på den här lokalen och det kändes så rätt.
För mer info: groundedliving.es

Smaka och njut på Taverna El Tapas de Flanigan

Taverna El Tapas de Flanigan erbjuder en vänlig, avslappnad atmosfär i en lokal med karaktäristisk inredning och i ett perfekt läge, och garanterar en annorlunda matupplevelse.
Produkter av hög kvalitet är vårt varumärke. Här hittar du ett varierat utbud av tapas från hela landet, allt från södra Spaniens friterade rätter, till pinxos från norr och traditionella.
På menyn finns även rad olika kroketter, korvar, ostar och tortillas – och naturligtvis Mallorca specialiteter ”tumbet” och ”camaiot” och “sobrasada”.

Från måndag till fredag serverar vi klassiska gryträtter: allt från baskiska tonfiskgrytan marmitako till kikärtsgrytor och fabada, den berömda böngrytan från Asturien.

När du väl är här ska du lyssna efter klangen från köksklockan, som signalerar att våra fantastiska ”paellas” och fideuas är redo att avsmakas.

Du bör förstås också prova på vår 900-grams t-benstek av nötkött, mat för gudar.

Tavernan ligger på populära Paseo Mallorca, i ett område med mycket folk i rörelse. Lokalen består av två våningar med plats för 70 matgäster, och en inbjudande utomhuster-rassen som rymmer ytterligare 35.

Du kan besöka oss alla veckans dagar, från klockan ett på eftermiddagen till efter midnatt och köket stänger aldrig. Här finns även plats och möjligheter för alla olika typer av evenemang.

Alla rätter som serveras på Flanigan finns som hämtmat.

Du står inför himlens port, så synda på.

Passeig Mallorca, 20 – Palma de Mallorca – T 971 679 017
Facebook.com/eltapaswww.eltapasdeflanigan.com

Vinskörd på Mallorcas landsbygd


Vinstocken utgör tillsammans med olivträdet och veteaxet en lika självklar som oumbärlig del i den berömda så kallade Medelhavstriaden. Det är i stort sett omöjligt att separera det förädlade vinet från det latinska arvet och mallorkinernas dagliga liv, sett till såväl den kulturella, ekonomiska, sociala som gastronomiska aspekten.

Översättning: Karolina Kallentoft

Foto: Macià Batle

Genom århundraden har fenomenet kring allt som rör denna ädla dryck som vinet är tagit sig långt förbi det som rör ren försörjning på det soliga och bördiga Mallorca. Det är ett sätt att leva som danar mallorkinernas karaktär och de egna traditionerna, och formar deras identitet.

Officiella uppgifter från 2017 berättar att det på Mallorca finns 1 500 hektar mark som upplåts åt vinodling, framför allt kring Binissalem och Pla i Llevant. Man uppskattar att det på varje hektar planteras ut cirka 700 vinstockar varje år, vilket skulle innebära att det idag finns omkring en miljon vinstockar på Mallorca. Årligen ger druvskörden 10 000 ton koncentrerat vin. Sedan 2007 finns en geografisk benämning för de viner som härstammar från Mallorca och som av industrin betecknas som traditionellt lantvin, ”vinos de la tierra”.

De stora mängder vin som produceras på ön ger en tydlig bild av hur betydande en traditionell sektor kan vara för en region, trots eller kanske tack vare ett ursprung som dateras så långt tillbaka som fem- eller hela sexhundra år före Kristus. Det ger vinet ett historiskt sammanhang som har kunnat bevisas tack vare en stor mängd arkeologiska fynd av glas och kärl tillverkade av terrakotta som visar på en omfattande handel med vin mellan länderna runt Medelhavet. På Mallorca introducerades de första vinstockarna under romarnas ockupation av ön år 123 före Kristus (som pågick i över 700 år), och de första vinodlingarna började ta form. Den lärde romaren Cayo Plinius den äldre försäkrade under detta århundrande i ett av sina verk att ”Balearernas viner jämförs med de bästa från den italienska halvön.”

Koranens förbud mot intag av alkohol lyckades inte hindra vinodlingarna att breda ut sig under de 300 år då muslimerna hade makten över ön (900-1200-talet). Men först med den kristna erövringen (år 1229) då kung Jaume I beviljade tillstånd till att upplåta mark till vinodling kring Bunyola, Campos, Felanitx, Manacor, Porreres och Valldemossa, gavs de en ordentlig skjuts som på 1700-talet utvecklade vinindustrin till en av Mallorcas viktigaste ekonomiska sektorer. Men under 1800-talet invaderades ön av skadedjur, som härjade i decennier. Det ledde till en kraftig avmattning som gynnade vinindustrin i Frankrike, och efterfrågan på franska druvsorter, muster och viner ökade nu. Men även de franska vingårdarna drabbades av den fruktade vinlusen, som närapå tog död på de galliska vinodlingarna år 1891.

På 1940-talet genomled Mallorcas vinindustri en svår tid till följd av de ekonomiska problemen som drabbade Europa efter andra världskrigen. När sedan turistboomen exploderade under 1960-talet gjorde många familjer sig av med sina vinodlingar och valde att investera i turistindustrin. Det var ett stort skifte i tiden då många övergav sin traditionella familjeförsörjning sedan generationer. Men sedan slutet av 1900-talet har vinsektorn åter väckts från sin törnrosasömn tack vare ett intresse för kvalitetsviner som låter vingårdarna fokusera på förnyelse och utveckling av nya viner och druvsorter. Tiden är äntligen här då den kontinuitet som trots allt kunnat upprätthållas på öns många vingårdar genom århundradena gjort Mallorcas viner omtyckta och välkända inte bara utanför Mallorcas gränser, utan även Spaniens.

På Mallorca odlas vita druvsorter som Prensal, Chardonnay, Macabeo, Malvasia, Moscatel de Alejandría Moscatel de grano menudo, Parellada, Riesling och Sauvignon blanc. När det gäller röda druvor har vi Manto negro, Callet, Gargollassa, Cabernet Sauvignon, Fogoneu, Merlot, Monastrell, Syrah, Tempranillo och Pinot noir. Vinvärlden listar spanska viner i fyra klasser. De som betecknas med ”vino de la tierra Mallorca” är rena, med klar doft och de identifieras genom sina variationer på den ursprungliga druvan. Vita viner skiftar i nyanser från blekt gul till gyllene och här dominerar de aromatiska, fruktiga och blommiga dofterna vilket gör vinerna balanserade, stora och friska. Rosévinerna varierar mellan blekrosa till rosa apelsin, ljus och transparent, med övervägande primära aromer. De röda vinerna är fylliga, har en kraftfull arom och är rika på tanniner. Aromen kännetecknas av en tydlig närvaro av röda frukter. I munnen är de röda mallorkinska vinerna runda och fylliga.

Palmafamiljen som tog omvägen via Thailand

Första gången jag träffade Caroline Grönquist hjälpte jag en kompis med att hämta en tvättmaskin i familjens hem. Huset ligger exceptionellt vackert uppe i bergen mellan Palmanova och Calvia med storslagen utsikt.
Nu visar hon runt mig i det trevliga inredningskaféet vid placa Eulalia.

Text och foto: Johan Lewenhaupt

– Vi har faktiskt just sagt upp huset och flyttat till El Terreno. Det blev ett evigt skjutsande med bilen då både skolan och barnens kompisar finns i stan, dessutom blev det lite nervöst som hundägare med alla processionslarverna som levde i tallarna runt poolen och huset. Här i Palma får våra grabbar äntligen ett normalt vardagsliv.

Lokalen innehåller allt från högkvalitativa handgjorda inredningsdetaljer och prydnadssaker till svenska kanelbullar och hallongrottor hembakade med mycket kärlek.

Hur kom det sig att ni lämnade Sverige?
– Både min make Jens och jag är orädda entreprenörer och var rätt klara med gråkalla tråksverige. Dessutom ville vi visa barnen att det går att bo i andra länder. Vi sa upp oss från våra välbetalda jobb och köpte en liten turistanläggning, faktiskt på nätet utan att ha sett den på plats, på den thailändska ön Koh Lanta. När vi jobbat upp den under ett par år genom att stå i allt från receptionen och disken till att servera sålde vi den och byggde en egen anläggning efter helt eget önskemål, så att vi verkligen fick till en resort precis som vi ville ha den. Det är en trevlig bungalowanläggning som vi driver än idag, även om det är på distans med hjälp av en platschef, förklarar Caroline. Orsaken till att vi efter sju bra år i Asien är tillbaka i Europa och Palma var den ständiga värmen och att vi tröttnade rejält på den thailändska korruptionen, något man drabbas av hur man än gör när man driver företag i landet.

– Vi trodde att det skulle bli mycket enklare i Thailand, men byråkratin där är rena mardrömmen, menar hon.
Caroline och Jens har alltid varit intresserad av inredning och for ofta under thailandsperioden till Chiang Mai som är norra Thailands kulturella centrum, och besökte även närliggande hantverksbyar.

– Där gick jag runt hos de lokala hantverkarna och gav dem ritningar på vad jag ville ha gjort och tog in anbud. Flera av dessa handgjorda interiörprodukter säljer vi nu här på vårt kafé i Palma, berättar Caroline medan hon serverar en kund som just beställt in en hembakad dammsugare och apelsinjuice.

Men varför blev det just Mallorca och Palma?
– Jag hade aldrig varit på ön och det ska villigt erkännas att jag hade rejält förutfattade meningar om grisfester och blaskig sangria när vi for hit med familjen första gången. Men när vi såg den imponerande bergskedjan Sierra de Tramuntana, de härliga stränderna och inte minst vackra Palma var vi sålda. Att det sedan fanns en svensk skola i staden gjorde ju inte saken sämre, fortsätter Caroline.
Vi gillar verkligen temperaturen här efter att ha levt i 40 plusgrader i sju år.

När Jens och Caroline inte jobbar i butiken provar de nya vandringsleder i bergen tillsammans med sina hundar och söner. De har även fått upp ögonen för racketsporten paddel som är mycket populär här på Mallorca.
– Man blir väldigt tajt som familj när man blir ”invandrare” och flyttar till andra länder. Tyvärr har vi märkt att det är en hel del krånglig byråkrati även här på Mallorca, men det går ändå inte att jämföra med hur det var i Thailand. Det har varit både dyrt och mäckigt men vi har haft mycket hjälp av ”El Perrito-proffsen” Lisa och Pella som numera är anställda hos oss, förklarar kaféägarinnan. Pella och Jens, som är utbildad konditor, sköter kafédelen medan jag och Lisa ägnar oss åt inredningsbutiken. Nu har vi koll på pappersarbetet, och spanskan – som är betydligt lättare att lära sig än thailändskan – börjar komma tack vare att ingen på myndigheterna här pratar engelska, vilket är lite förvånansvärt med tanke på antalet utlänningar som investerar sina pengar på ön.

Caroline medger att det var lite jobbigare att starta upp ett nytt liv på Mallorca än de hade räknat med. I månader gick de gata upp och gata ner i centrala Palma innan de hittade den perfekta lokalen innanför placa Cort.
– Annonsen hade varit ute i fyra timmar när vi slog till och nu har vi efter lite om och men fått till ett trevligt vardagsliv som funkar för såväl barnen och oss arbetande föräldrar. Min man är för tillfället i Sverige och jobbar ett par veckor, säger Caroline som även anlitat en agent som hjälper henne med inköpen i Thailand när de själva inte hinner åka österut och välja på plats. Visst blir en del förvånade över kombinationen inredningsbutik och kafé, men det verkar som om att de som kommer in här återkommer och vi har redan ett gäng stamkunder som har vänligheten att skicka hit deras vänner när de besöker ön, förklarar Caroline medan hon tar betalt i kassan av en kund som just köpt en liten handgjord träskål.

– Men vi vänder oss inte enbart till turister utan även lokalborna börjar hitta hit, vilket är uppskattat.

Familjen Grönquists kafé i Palma heter Far East interior & café och ligger på Calle d´en morel 1 (placa Eulalia).

Vingården Macià Batle: ”Som att dricka av Mallorcas dofter, smaker och solsken.”

När man diskuterar vin på Mallorca är det omöjligt att inte nämna Macià Batle. Med sin över 150-åriga historia har vingården blivit ett med ön. Men det är lika mycket kvaliteten som storleken som gör den till en av de två “stora” på Mallorca.

Berättelsen om Macià Batle går tillbaka till 1856. Vari ligger hemligheten att ha kunnat nå den position ni har idag?

Kopplingen till jorden och markerna. Om man ska förstå Macià Batle måste man också förstå vårt förhållningssätt till vinodling, från kultivering av vinstockarna till druvornas förädling till vin. Vi har platsen dokumenterad där det första vinet på Macià Batle producerades 1856 och vi är verksamma på platsen än idag. Varje år lär vi oss oss mer och vi har kunnat överföra vår samlade kunskap till våra efterkommande, vi har skapat en länk tillbaka i tiden som kan berätta för oss om vinodlingen historia på Mallorca.

Macià Batles viner bjuder på en stor dos tradition och kultur. Vilka är grunderna för ditt arbete?

Lika stor passion som jag har för marken är min passion för dess frukter, i det här fallet för vinet. Det är en passion som har lyft oss över det grundläggande att odla druvor goda nog för att göra ett bra vin. För utan ett ömsint och respektfyllt jordbruk, kan man inte få ett bra resultat. Utöver denna passion har vi det hårda arbetet. Det ligger många timmar bakom varje flaska vin som når marknaden, många provningar, många coupages och många timmar av dedikation för att ta fram det vin som vi vill ha.

Vad har förändrats under senare tid i vinvärlden?

Tekniken och kunskapen har förändrats mycket. Många problem som vi tidigare drogs med har kunnat lösas genom att införa ett kylmoment i lagringsprocessen och med en bättre kontroll av jäsningen och de kemiska processerna. Tack vare detta kan vi med fog säga att vi idag kan producera det bästa vinet som någonsin gjorts i mänsklighetens historia.

Vad är viktigast för att kunna ta fram ett gott vin?

Att tro på, älska och njuta av ditt arbete, men framför allt att vara tydligt med vad du vill göra, vilken typ av vin du vill göra och hur du vill göra det.

Macià Batle är den mest prisbelönta vingården på Mallorca. Vad är det som utmärker er?

Det är klart att man inte får över 300 internationella utmärkelser och höga poäng i internationella guider av en slump. Vi har vunnit priser i Spanien, Frankrike, Tyskland, Belgien, England, Österrike, Schweiz och Kanada… och nu är jag ändå säker på att jag glömt några.

Vårt åtagande att definiera och utveckla det unikt mallorkinska i våra viner har tagits emot mycket väl. Det får inte handla om att göra viner som efterliknar en rioja, en bordeaux eller de australienska vinerna. Det måste handla om att överföra allt det som vi sammankopplar med Mallorca till våra viner, att låta varje munfull vara som att dricka Mallorcas dofter, smaker och solsken. På så sätt uppnår vi en differentierad kvalitetsprodukt som respekteras och erkänns över hela världen.

Vinturism är på modet. Vad erbjuder vingården Macià Batles sina besökare?

Vinturismen blir allt starkare för varje dag, och det av många skäl. Först och främst på grund av det ökade intresset för vin, men också för att vinodlarna lärt sig att bemöta efterfrågan och anpassat sina vingårdar för större besöksgrupper genom att utforma särskilda visningar och gör upplevelsen attraktiv.

Macià Batle var tidigt ute med att se potentialen i vinturismen. När vi byggde vår vingård i Santa Maria lade vi stor kraft vid hur våra visningar skulle utformas, med stopp för en rad aktiviteter och audiovisuella presentationer, och med provsmakning av fyra till fem olika viner som avslutning.

Vilken typ av publik kommer på era visningar?

Alla sorter, men kanske särskilt utlänningar som väljer att addera ett besök på vingård till de andra aktiviteterna man planerar på ön. Vi har också många besökare bland de som bor permanent på Mallorca, särskilt på vintern, vilket visar ett ökat intresse för att lära känna det lokala vinet.

Vilka viner tycker du själv mest om? Vilket skulle du rekommendera vid stora tillställningar, som till exempel ett bröllop?

Det är alltid svårt att generalisera, främst för att yngre kanske inte uppskattar samma slags vin som äldre personer, och jag har även märkt att smakpreferenserna kan skilja sig beroende vilket land man kommer ifrån. Men framför allt har jag sett en skillnad i efterfrågan beroende på säsong. På sommaren dominerar vita viner och kanske ännu mer rosévinerna, och när det blir svalare är det ofta rött som gäller. Smaken för vin förändras över tiden och nu efterfrågar många lite mjukare, mer aromatiska och friska viner som är lätta att dricka och sparar de mer intensiva och kraftfulla vinerna för mer speciella tillfällen, som jul eller vissa högtider.

Vilka är era största marknader utomlands? Finns det någon marknad som är svår att slå sig in på?

Vår främsta utländska marknad är Tyskland, följt av England, Sverige och Schweiz.

Det känns naturligt att arbeta med länderna inom EU. Självklart är det så att den gemensamma marknaden gör det enklare för oss att exportera, till skillnad mot de länder som ligger utanför. Vi exporterar också vin till USA, Japan och Kina, men det kräver mer byråkrati.

Tror du att det saknas acceptans för vin bland unga? En del ungdomar verkar mest vara intresserade av drinkar och öl.

Jag tror att det finns en brist på kunskap, men vi kan också se att det vid en viss ålder, ungefär i 25-årsåldern, väcks ett intresse för vin som ofta börjar med rosé eller vita viner, och som ökar med åren. Vinet samsas förstås med övriga alkoholhaltiga drycker, men de hälsosamma fördelarna med en måttlig konsumtion av vin gör att många vill lära sig mer.

Vilka är dina mål för 2018?

Som varje år är vårt främsta mål att producera goda viner. Att ta hand om vinstockarna så att de ger fina druvor så att människor världen över kan fortsätta att njuta av dem.

Svenska hjärtan i Santa Catalina

Stadsdelen Santa Catalina har blivit en av de trendigaste kvarteren i Palma. Detta har lett till en explosion av nyöppnade krogar. Flera svenskar har etablera sig i området de senaste åren. Mallorcaliv har träffat några av dem.

Text och foto: Pär Olsson

Svensken har åkt några varv runt jorden. Vi borstar inte längre tänderna i mineralvatten eller tar en hutt varje morgon för att hålla konstliga magbakterier borta. Maten har blivit en del av resandet och en betydelsefull upplevelse när vi vistas på annan ort. De svenskägda restaurangerna utomlands vänder sig inte specifikt till sina landsmän som de gjorde förr. Detta syns tydligt i Santa Catalina där flera svenskar har öppnat krog. Med blotta ögat är det svårt att se att det är just svenskar som ligger bakom affärerna.
– Det finns en bra mix på restauranger i Santa Catalina och vi är glada över att få vara en del av det, säger Tove Jacobson som är en av de fyra ägarna av Balagan.

Balagan, Calle Annibal 12A
Restaurangen blev det senaste tillskottet i stadsdelen när den öppnade i november förra året. Idag står dörren på vid gavel och det sitter ett ungt gäng och fikar i vårsolen utanför entrén. Hög musik strömmar ur högtalarna och det är full fart i lokalen för att få allt klart inför dagens service.
– Det är lite kaotiskt idag, diskmaskinen har gått sönder och vi har precis bytt meny så det är inte rätt dag att det strular med utrustningen, säger Emil Bergman Podeur som är delägare och ansvarig i köket.
Balagan betyder kaos på hebreiska och passar in på Emils morgon, men det är inte därför de valde namnet. Istället var det för att binda ihop menyns koncept samt personalens spridda ursprung. Tove och Emil kommer från Helsingborg medan Sergi Shevchenco är uppvuxen i Ukraina och Bogdan Tataru har sina rötter i Rumänien. För att göra det mer Balagan reflekterar maten inte ägarnas härkomst utan är en blandning av Medelhavets bästa kök där de har letat influenser från Libanon, Grekland, Italien och Frankrike.


– Tanken med restaurangen är att det ska vara opretentiöst och alla rätter är komponerade för att delas mellan vänner, förklarar Tove.
Menyn är enkel med ett dussin rätter att välja på. Smakrika rätter som baba ganoush, heta musslor eller kärleksbollar gjorda på svärdfisk och pinjenötter gör köket intressant.
Både Emil och Tove har lång erfarenhet inom restaurangbranschen och bildar ett bra team med sina kompanjoner som har erfarenhet med att driva krog i Spanien.
Med små medel har gänget fixat till lokalen för att sätta sin prägel på stället. Stolar och bord har återanvänds från tidigare ägare men har piffats till med ny färg. Utmärkande för matsalen är det stora fönstret som vetter mot innergården som är belamrad med gröna växter och örter. I bakgrunden finns en färglada vägg där Balagan står i fet stil.
Tove och Emil kom till Mallorca för snart tre år sedan. Redan när de träffades sade Tove att hon inte kommer att bo kvar i Sverige.
– Vi blev kära och bestämde oss för att ge oss av tillsammans. Vi funderade en del på vart vi ville flytta. Resonemanget gick mellan Berlin och Köpenhamn tills vi kom på att vi hade en kompis som har en lägenhet på Mallorca, berättar Tove.
Fyra månader senare satt paret på flyget mot ön. De rotade sig snabbt och efter en tids söndagshäng på deras favorit bar ETOH på calle Fabrica började de bli goda vänner med ägarna, Sergi och Bogdan. De nyfunna kompisarna hittade en ledig lokal nära marknaden i Santa Catalina och ville att Tove och Emil skulle bli kompanjoner med dem.

– Både Emil och jag är väldigt impulsiva personer och efter att vi hade funderat en helg bestämde vi oss för att hoppa på projektet. Vi kom fram till att det enda som kan hända är att det går åt helvete, berättar Tove och skrattar.
Det har gått bra för gänget och Tove tycker att det känns väldigt roligt och är stolt över att de redan har flera stamgäster.
– Vi har en härlig internationell spridning bland gästerna men svenskarna är faktiskt en stor grupp. Eftersom det är många som bor i området känns det kul att de kommer till oss, säger Tove.

El Perrito, Calle Annibal 20.
Beviset på det finns bara några portar bort på samma gata. Där håller Linea Dagmar Linder och Luis Curti på att bli varma i kläderna som de nya ägarna av El Perrito. När vi träffas är allt fortfarande nytt sedan de tog över kaféet i höstas. Skön jazz strömmar ur högtalarna när Luis öppnar dörren till det ombonade fiket. Bardisken är belamrad med kanelbullar, chokladbollar och kolasnittar. El Perrito har fått både svenskar och mallorkiner att frossa i fikakulturen. Även kvarterets hundarna är charmade av stället och inte minst hunden Django som sitter och stirrar på sin tyska matte som läser morgontidningen. Han hoppas på att få mera bacon som han alltid beställer till frukost när de kommer hit.
Paret blir den tredje generationen svenskar som äger det lilla kaféet som ligger i ett av gathörnen vid marknaden.
– Tanken är att vi ska bevara den fina andan som de förra ägarna har byggt upp under sina tio år. Det är till exempel ett gäng svenskar som fortfarande har sitt stammisbord bokat varje lördag kl 12.00, berättar Linea.
Eftersom stället har funnits länge är det många som redan känner till det när de kommer till Palma. Hon tycker att det är jättekul och hoppas att det fortsätter att vara en naturlig mötesplats för alla.
– Jag älskar frukost och fika men det ska även finnas god mat. Vår vision är ett bistro kafé med vällagad mat i avslappnad miljö. Det blir nog den stora förändringen förutom att vi har målat om lite, säger Linea.
Det är nära till samtal mellan borden och det märks att det redan är en mötesplats mellan de internationella gästerna. Klientelet innefattar även många av kvarterets hundar.
– Det är hunden som drar hit mig och ibland måste jag ta omvägar för att inte hamna här. Men det är inte så konstigt att hon vill hit när hon blir bortskämd med skinka, säger säger en av gästerna som har kommit med sin Golden retriver Luna.
Linea är uppvuxen utanför Stockholm men har spenderat sina sommarlov på Mallorca sedan hon var 2 år. Hon har sedan bott på ön i omgångar tillsammans med sin argentinska partner och delägare Luis. Hans matintresse väcktes tidigt när han spenderade mycket tid i köket tillsammans med sin mamma och mormor.
– Vi har flyttat runt en del mellan Sverige, Mallorca och Argentina. När vi kom tillbaka till ön och jag fick reda på att El Perito var till salu kände vi att det var helt prefekt. Det blev så fantastiskt som det kan bli i livet när allt faller på plats, säger Linea och skyndar iväg för att ta hand om gästerna som har strömmat in för att dricka sitt förmiddagskaffe.

El Aquanauta, Avenida Argentina 27.
Det hela började som ett socialt projekt för gänget bakom taquerian.
– Vi ville skapa ett skönt ställe att hänga på och tyckte att det fattades ett bra tacoställe i stan, berättar Andres Ballinas som är en av de fyra ägarna.
Hans föräldrar är från Sverige och Mexico och det är hans mexikanska gener som vibrerar på El Aquanauta som firade ett års jubileum i höstas.
Namnet är inspirerat från en legendarisk mexikansk wrestler som kallades El Aquanauta.
– Mallorca är en tropisk ö och vi vill förstärka det genom att servera skaldjurs tacos och margaritas till mexikansk latino musik från 60- och 70-talet, säger Andres.

Simply Delicious, Plaça de la Navegació 5.
I en lägenhet på gatuplan slog Ronen Levy ihop vardagsrummet med sovrummet och inredde det med bord och stolar. Han byggde baren i det andra sovrummet och började laga israelisk mat i det befintliga köket. Ett par år senare har han blivit falafelmannen i Santa Catalina.
– Jag älskar människor och att laga mat, därför öppnade jag restaurangen, berättar han.
Ronen är född i Israel där han träffade en svensk tjej på en kibbutz. Hon förde honom till Rättvik och vidare till Stockholm där han bodde i 18 år.
I april utökar han med en butik i samma byggnad där det ska bli försäljning av ekologiska grönsaker och produkter från restaurangen.

Ziva, Plaça Navegació, 11a.
Petra Wigermos hälsoimperium växer på Mallorca. Det hela började i Santa Catalina för fem år sedan där hennes första kafé och butik ligger.
– Jag öppnade för att jag ville sprida hälsa och kunskap. Vi kan påverka hur vi mår genom att tänka på vad vi stoppar i oss, säger Petra.
Hon berättar att hon var först i Palma med att servera superfood. I höstas öppnade hon två nya Ziva, en av dem ligger i Santa Ponsa och det andra i centrala Palma.
Petra har inte bara fått palmaborna att äta bättre hon har även fått de lokala bönderna att odla produkter som hon sedan använder i sitt kök.

Restaurang Flanigan: 30 år av tradition och nyskapande

Utsökta spanska rätter med smak av Medelhavet. Ett team som står redo att servera dig med utmärkt och effektiv service alla tider på dagen. En lugn och avkopplande miljö precis vid havet. Allt detta och mycket mer därtill är vad Flanigan alltid har bjudit på – en förträfflig restaurang i Puerto Portals som är ett kulinariskt landmärke på de Baleariska öarna.

För att förstå myten kring restaurangen måste du först lära känna dess historia. Låt oss titta tillbaka i tiden 30 år. Året var 1987: marknaden för lyxbåtar hade börjat öka och bli riktigt populär. Vid denna mer än lämpliga tidpunkt invigdes Puerto Portals på Mallorca, en av de finaste, trevligaste och viktigaste hamnarna i Medelhavet. Samtidigt öppnades vår föredömliga restaurang med sin unika och personliga stil. Färska ingredienser från marknaden finns alltid representerade på menyn och tillagas av av en dedikerad kock, vilket tillsammans med de rekreationsmöjligheter som finns utgör våra främsta lockelser.

Ägaren och skaparen, Miguel Arias, ombads att förvandla hamnbaren vid den blomstrande anläggningen som började att få besök av båtar från hela världen till någonting annorlunda, originellt, glatt och intressant. De som kom på besök ville ha frukost, ta sig en kopp kaffe och läsa dagstidningarna på fast mark. Det fanns en öppning i hamnens kommersiella utbud, Arias såg den och så föddes idén till Flanigan. Nu erbjuder man frukost, kvällsfika och allt däremellan. Idén blev snabbt till en tradition som uppskattas av alla: sanna gourmeter och hamnstammisar, förbipasserande sjömän och bofasta.

De riktiga stjärnorna på menyn är fisk och skaldjur direkt från fiskmarknaden, rött kött och säsongens grönsaker. Målet är att alla ingredienser ska tillagas och konsumeras vid absolut rätt tidpunkt. Den minutiösa behandlingen av produkterna märks på slutresultatet, i smakerna och texturerna maten får. Det är ett sant nöje att njuta av en god måltid i händerna på en expert och hans team, här i Flanigans kök. Vinlistan följder samma tradition av höga krav och omsorg: för att en god måltid ska kunna nå riktiga höjder krävs sällskap av ett välsmakande glas vin.

FLANIGANS CATERING, EN GARANTI FÖR KVALITET OCH SMAK

Restaurangens filosofi och kunnande tillämpas även inom sidolinjen catering, uppdelad i fyra avdelningar: bröllop, båtar, evenemang och grupper. Flanigans team tar sig dit det krävs för att rätterna som gästerna bjuds på ska smaka av välbehandlade produkter, tillagade i precis rätt tid och som sig bör, helt i enlighet med restaurangens tankesätt. För att designa de olika avdelningarna inom cateringverksamheten har Flanigan en expert till hjälp, en bankettchef med inte mindre än 20 års erfarenhet av att organisera bröllop: Alina Cannella, ansvarig för att förverkliga våra kunders drömmar. Alina belyser betydelsen av valet av platser och menyer: “Vi har ett nära samarbete med dem som anlitar oss. Vi undersöker och rekommenderar inte bara olika rätter och drycker utan även ett urval platser för bröllop så att de själva ska kunna välja i enlighet med sina behov och önskemål. Det är platser jag har utvärderat personligen och som jag vet är tillförlitliga.”

Bankettchefen påpekar också att en av de största fördelarna när man organiserar ett evenemang i samråd med Flanigan är att “vi ger fullständig rådgivning om florister, dekorationer, musik och fotografi”. Flanigan bistår helt enkelt med en övergripande bröllopsplanering i samband med uthyrning för bröllop. “Min passion är att hjälpa par att planera extraordinära händelser på den romantiska, pittoreska och inbjudande ön Mallorca, att uttrycka sin personlighet och stil genom att lyssna på sina drömmar, och se till att de uppfylls”, avslutar Alina.

Flanigans catering tar även beställningar från båtar och levererar rätter som kan avnjutas ombord, under seglats eller i hamnen, alltid lika fräscha som på restaurangen. Så fungerar Flanigans catering – ledande inom kvalitet, garanti och kundengagemang i firandet av bröllop eller andra evenemang.

Rivareno Gelato, den äkta italienska glassen

”Glass görs ofta med hjälp av olika trick”, säger Riccardo Falcone, delägare i Rivareno Gelato. ”Men för oss är det viktigt att våra kunder känner igen vår glass på sin kvalitet.” Det är anledningen till att Falcone, tillsammans med sina tre partners, väljer att erbjuda sina kunder äkta hemlagad glass. Med denna filosofi driver Riccardo Falcone idag tjugo framgångsrika glassbarer, varav majoriteten i Italien.

Sedan två år hittar du Rivareno Gelato i den vackra stadsdelen La Llonja i Palma. Varje morgon görs all glass på naturliga råvaror i glassbarens lilla kök.

”Vi sparar ingen glass från dagen innan”, försäkrar Falcone. ”De 25 glass-sorterna tillagar vi varje dag från grunden för att garantera våra kunder en riktigt god glass, fri från färgämnen, konserveringsämnen, kemiska tillsatser och härdade fetter. Glassen håller vi täckt så att den inte oxideras. Den innehåller alltid minst femtio procent av den råvara som ger den sin smak, och mjölken levereras från betesmarker i Alperna.”

MER INFORMATION
Rivareno Gelato
Plaça de la Llotja, 1. Palma
971 781 829

Från land och hav, det kulinariska Mallorca

Mallorca är en ö rik på lokala gastronomiska delikatesser. Här finns ett stort utbud av färska råvaror från land och hav som sedan århundranden har landat på borden i form av välsmakande och vällagade rätter. Det traditionella mallorkinska köket följer de fyra årstiderna och varje råvara har sin bästa tid. Det rätterna har gemensamt är att de nästan alltid serveras med bröd, jungfruolivolja, grönsaker efter säsong och gärna ett glas vin.

Följ med på en kulinarisk resa genom Mallorca. Vi kommer ta er genom byar och städer över hela ön, för restaurangerna och caféerna där du äter som bäst har funnits länge, ofta i generationer, och är väl spridda. Det kommer bli mycket mat så innan måltiden tar sin början rekommenderar vi att du väcker din aptit med en ”palo”, en lokal apertif som med fördel kan spädas med lite vatten. Likören framställs med en kryddblandning av kinabark och gentiana och sötas med karamelliserat socker. Ursprungligen intogs denna dryck som febersänkande medicin.

Från ”frit” till sniglar

En av de allra mest typiska mallorkinska rätterna är ”frit” och finns i många olika varianter. Utöver ärtor, potatis och lök används ofta inälvor som bas. Ursprungligen tillagades frit på slaktrester. Under påsken görs den på lamm, medan sjömansvarianten innehåller fisk och skaldjur. Rätten finns med på de flesta mallorkinska menyer, t ex gör restaurangen på Hospedería Santuari de Cura utanför Algaida mitt på ön en omtalat god variant.
En populär mallorkinsk rätt är ”arròs brut”, en så kallad soppskedsrätt som fått sitt namn av det blod som ursprungligen användes vid tillagningen. Rätten består av ris kokt i en buljong på lök, svamp, gröna bönor, kaninlever och olika slags kött, som kyckling, gris eller vaktel. Den bästa arròs brut serveras enligt de flesta kännare på Celler de Petra i staden med samma namn någon mil österut.

En annan rätt du inte bör missa är ”sopes”, en slags gryta med grönsaker som bas och serverad med fina skivor av bröd. Ta dig förslagsvis norrut till staden Inca och beställ din sopes på Celler Can Amer. Väl där bör du även pröva källarens fyllda auberginer, ”albergínies farcides”, en annan klassisk mallorkinsk rätt.

Sopes

Mallorkinerna håller sin hemlagade mat högt. Palmabor som vill äta som hemma går gärna till Celler Pagès i kvarteret La Lonja. Här serveras bland annat sniglar, en annan delikatess som många mallorkiner njuter av. Till skillnad från de katalanska sniglarna tillagas de mallorkinska i en mustig buljong med örter och ibland även med korven ”butifarró”, såsom på Celler de Randa, inte långt från Sentuari de Cura.

Du får för all del inte glömma fisken och grisen. Fisken tillagas ofta på enkelt vis i ugn med potatis och grönsaker. Grisen ger mallorkinerna deras speciella ”sobrassada”. Denna rökta korv är enligt många en av de främsta kulinariska delikatesserna man kan smaka på Mallorca. Sobrassadans främsta kännetecken, den röda färgen, kommer från den lokala kryddan ”tap de cortí”.

Pa amb oli

Från vinter till sommar

En av julens mest typiska rätter är ”escaldums”, en mustig rätt som görs på kyckling eller kalkon och serveras med potatis, pinjenötter, russin och en sås gjord på lök, vitlök och mandel. På annandag jul äter mallorkinerna traditionellt ”sopa farcida”, det vill säga canelloni fylld med kött eller annan pasta som serveras i köttspad. Även om dessa rätter oftast bara finns på restaurangernas menyer under julen, brukar många familjer njuta av dem hemma under en längre tid. Även julens sötsaker brukar hänga med långt in på det nya året, som mandelnougaten ”torró fluix” och ”tambor d’ametla”, rostade mandlar med karamellöverdrag.

Med vinterns intåg kommer kraftigare rätter, såsom ”fava parada” gjord på bondbönor, revben, grisfötter och tryne. Denna paradrätt tillagas utsökt på restaurang Es 4 Vents i Algaida. Måltiden avslutas med fördel med en ”ensaïmada de tallades”, ensaïmada med sobrassada, som näst intill är oundgängligt dagarna före påsk då den finns att köpa på i stort sett varenda konditori. Ta dig söderut till Campos och pröva den som serveras på Can Pomar.

Förutom frits på lamm äter man på våren gärna ”panades”, en slags piroger som liksom den välkända ensaïmadan går att få tag på året runt. Fyllningen görs på griskött och ärtor, eller med fisk eller kyckling. Panades hittar du ofta i konditoridisken sida vid sida med ”cocarrois”. Cocas som det också kallas är en slags ungsbakad pizzapaj täckt med ett tjockt lager mangold och lök och toppad med grillade tomatskivor, eller med hackad tomat, lök och paprika och i vissa fall russin och blomkål.

Eftersom mallorkinerna inte har vana av att föda upp nötkreatur används sällan smör och grädde i det traditionella köket. Därför görs degen till många mallorkinska bakverken på grisfett, så även cocas. Pröva gärna panades och cocas hos Fornet de la Soca i Palma eller på Forn Can Salat i den lilla staden Montuïri mitt på Mallorca.

Sommartid finns två rätter som aldrig saknas på det mallorkinska matbordet: ”trempó”, en enkel sallad med vit paprika, lök och tomat och smaksatt med jungfruolivolja, och ”tombet” som lagas på friterad skivad potatis, aubergine, paprika och tomats

ås, gärna med ett eller två stekta ägg över. Dessa rätter kan med fördel avnjutas på Celler Son Toreó i Sineu mitt på Mallorca.

Om du ändå befinner dig i Sineu bör du även bege dig till Sa Plaça och smaka deras goda lammbog. Eller ta dig till Sóller och restaurang Sa Teulera” och beställa deras specialitet, en saftig ”porcella”, det vill säga spädgris. Stannar du hellre kvar i Palma och vill smaka på lite av varje finns klassiska ölhallen Sa Premsa. Där serverar man ett typiskt urval av mallorkinska tapas, som man på katalanska kallar ”variat”. Då får du en måltid med valda småportioner av exempelvis köttgryta, bläckfisk, ”tombet”, potatistortilla, köttbullar – på katalanska kallas de ”pilotes” – och givetvis ”tacones”, en rätt gjord på tarmar och magsäck.

Som avslut på måltiden kan du gärna pröva de klassiska skorporna gjorda på olja från Muro och Inca. Ät dem som de är eller med lokal ost från Formatges Burguera, Grimalt eller Prilac.

Väljer du hellre sött till kaffet kan du ta dig till restaurang Montimar de Estellencs och pröva deras ”greixonera de brossat”, till Pastelleria Can Molinas i Valdemossa för deras speciella potatisbakverk, till Forn Can Munar i Manacor för deras berömda suckar, ”sospiros” eller till konditoriet Can Roca i samma stad för att smaka ”pastís de pobre”, de fattigas kaka.

Här är det också på sin plats att åter nämna öns specialitet ”ensaïmades” från Forn de Ca na Joanaineta i Alaró och ”rubiols” från Forn de Can Salem i Algaida, eller för den delen från Forn de Glòria i Palma. ”Rubiols” är små sockrade kakor fyllda med marmelad och kvarg, som under påskveckan med fördel äts tillsammans med den pepparkaksliknande småkakan ”crespells”.

Känner du dig mätt? Låt dig då väl smaka ett glas örtlikör, en populär digestif bland Mallorcaborna. Örtlikören dricks antingen söt, som halvtorr eller torr.

Slutligen vill vi nämna några kockar som har utvecklat de klassiska mallorkinska rätterna till konst: Miquel Vicens på restaurang Can Calent i Campos, Miquel Gelabert på restaurang Can March i Manacor och Pep Socias på restaurang Bri i Palma. Tre restauranger som var och en bjuder dig på en gastronomisk resa, likt den du just har avverkat.

Bon Profit!

Text: Bartomeu Font
Bearbetning: Karolina Kallentoft